Idag kan vinden blåsa 76 miljoner över Åland
Idag avgörs den åländska vindkraftens öde.
När ekonomiutskottet fattar sitt beslut sätts punkt för en åtta år lång process med både med- och motgångar.
Utgångspunkten är enkel. Det blåser bra på Åland, och genom att man varit tidigt ute med att testa förhållanden, har en generellt positiv attityd till vindkraft i landskapet och saknar militära anläggningar och områden som ställer till det, är Åland en logisk och praktisk plats att bygga ut vindkraften, inom Finlands gränser.
För att uppnå det finländska miljömålet för återvinningsbar energi i allmänhet och vindkraft i synnerhet behövs den åländska blåsten. Så långt är det, och var det, gott och väl.
Problemen började för cirka sju år sedan, när den åländska vindkraften blev en fråga om näringslivsstöd, som sorterade under näringsministeriet.
Det blev en behörighetsfråga, en rättvisefråga, en prioritering om knappa medel, en regionalpolitisk fråga och en språkfråga.
Det starkaste verkliga hindret var den juridiska frågan. Kan Finland, trots att näringsstöden är åländsk behörighet, öppna en stödform för Åland? Efter många turer sade grundlagsutskottet ja, så då är den frågan utredd.
Man kan. Om man vill.
Inom näringsministeriet har det funnits ett starkt motstånd, så starkt att det krävts rejäla påtryckningar från politiskt håll för att baxa saken vidare. Under de senaste fyra åren har politiker av varierande schatteringar, från statsminister Katainen (Saml) till finansminister Urpilainen (S) och Ålandsminister Henriksson (SFP) drivit frågan. Näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) tog nya tag 2013, vilket resulterade i en ny utredning, och ett politiskt beslut om att satsa på de åländska vindkraftsprojekt som kommit längst, Stenarna och Långnabba 1 och 2.
Varför , frågar man sig från åländsk sida, ska det vara så svårt?
Det finns faktiskt 76 miljoner svar. Så många euro ska, om beslutet i ekonomiutskottet går Ålands väg, föras över från statskassan till åländska vindkraftsföretag, utöver det som tillkommer Åland genom klumpsumman.
Det finns massor med argument för att det är en pragmatisk lösning och väl placerade pengar, men det är också väldigt mycket pengar.
I riket har röster höjts, bland annat från center-håll, för att man ska satsa på återvinningsbar energi från skogen i stället, till exempel torv. Då skulle en del av miljonerna hamna på regionalpolitiskt mer intressanta områden för finska politiker.
Det är ett val på väg, och den parlamentariska majoritet som utlovat stöd till åländsk vindkraft sitter på sin allra sista raksträcka. Inte mycket kan drabba den riksdagsman som röstar emot tidigare överenskommelser.
Det kan också innebära att det nygamla maktpartiet, Centern, kan vilja markera att den samlingspartistiska makteran är slut, och att nya kvastar ska in och sopa.
Detta är förstås spekulation. Efter ekonomiutskottets möte vet vi om vi får vad lantrådet Camilla Gunell betecknade som en ”diplomatisk kris” med riket, eller om det är skäl att korka upp något bubbligt för 76 nya miljoner till åländskt näringsliv.
