Hyfsad prognos för flitpengens öde
Kan man lita på grundlagsutskottet? Och på att riksdagen gör som utskottet säger? Också efter valet om två år?
Vårdreformen i riket har ställt till det rejält för Åland. På rikssidan höjs statsskatten för att bekosta vården, medan kommunerna sänker skatten i motsvarande grad. Åland berörs inte, så här skall allt förbli vid det gamla. Vilket betyder att andelen av statens skatteinkomster från Åland plötsligt minskar radikalt och därmed försvinner skattegottgörelsen, flitpengen, de pengar som betalas tillbaka till Åland när statens inkomster härifrån går över 0,5 procent.
Grundlagsutskottet kräver nu att självstyrelselagen ändras, så att Åland står skadefritt. I väntan på det vidtas tillfälliga arrangemang. Utskottet och Åland är på samma linje och eftersom utskottet är mäktigt ser framtiden rätt bra ut.
Men en ändring av självstyrelselagen skall beslutas av två riksdagar i rad, den kan alltså bli slutlig först efter riksdagsvalet 2019. Då har vi en ny riksdag och ett nytt grundlagsutskott. Gör det utskottet samma tolkning av lagen? Sannolikt, men att utskottet inte är lätt att tas med om man är oense har man från åländsk sida ett gott exempel på.
År 2001 skulle rikets lotterilag ändras. Då skrev man samtidigt in att åländska Paf inte fick ta emot kunder från riket på sitt nätspel. En och annan kanske minns? Sakkunskapen sade att detta strider mot Ålands självstyrelselag. Men utskottet höll fast vid regeringens förslag, det gick vidare till riksdagen och lagen godkändes. President var Tarja Halonen. Hon ville höra Högsta domstolen innan hon stadfäste lagen. HD sade att lagen strider mot självstyrelselagen. I samråd med regeringen lät president Halonen bli att stadfästa lagen. Istället skickades den tillbaka till riksdagen för ny behandling. Men det är inte HD utan grundlagsutskottet som tolkar grundlagen, sade utskottet, som inte lät sig rubbas utan förklarade att det inte fanns behov att ändra någonting.
Efter många om och men slutade historien i alla fall lyckligt. Dåvarande riksdagsledamoten Gunnar Jansson lyckades få till ett förslag att regeringen skulle komma med en ny proposition, där man upphävde de moment i lotterilagen som gällde Åland och Paf. Så blev det.
Då, för 16 år sen, var det ett bekymmer att grundlagsutskottet inte gick att rubba. Nu får vi för Ålands bästa hoppas att samma gäller, att utskottet håller på sin integritet och inte ändrar linje även om några medlemmar med säkerhet är nya efter valet.
Och vad skulle egentligen kunna hända. Om två år ser riksdagen med säkerhet inte exakt likadan ut som i dag. Istället för ett stort sannfinländskt parti kan vi ha ett ordentligt skadskjutet parti och en rest av avhopparfalangen. Det verkar alltså gå mot en försvagning av de krafter som har haft minst till övers för åländska intressen. Och även om de andra stora partierna; centern, samlingspartiet och socialdemokraterna i pinsamt hög grad har låtit sig styras av hotet att sannfinländarna plockar röster av dem så borde de inte bli mer avståndstagande till Åland än hittills om det mest negativa partiet är borta ur bilden.
Eller för att tala klartext: Det kan strängt taget inte bli sämre, däremot betydligt bättre.
