Hur mycket lugn och ro vill Åland ha?
Den åländska turistmarknadsföringen riktar sig till stor del mot äldre och mot familjer med yngre barn. De matchar helt enkelt utbudet bäst.
Frågan är om vi ska nöja oss med det. Eller vill vi bli lite mer som Gotland?
Sällan har väl de hemsnickrade nulägesanalyserna duggat så tätt kring vad Ålands turism behöver i kölvattnet av Rosellas slutliga avgång till Medelhavet.
En professionell sådan som gått lite under radarn är den som sker under samordningsgruppens och Visit Ålands paraply i syfte att till hösten ta fram en ny turismstrategi som ska göra att Åland går från dagens 210 000 årliga besökare som övernattar i kommersiella anläggningar – till att nå 300 000 övernattningar 2030.
I slutet av april presenterades en nulägesanalys som närmast är att betrakta som en moodboard under arbete, men i arbetet så här långt ingår också en demoskopundersökning hos definierade målgrupper i Sverige och Finland.
För verksamma i turismsektorn lär den vara extra intressant. Vem eller vilka riktar vi oss mot, vilka vill övernatta – och hur jobbar den gemensamma turistnäringen mot dessa mål?
Förbindelserna framhålls som a och o för att turistnäringen ska blomstra, särskilt under högsäsong.
För besökare från fastlandet är möjligheterna att ta sig till Åland närmast likvärdiga med tidigare år. När Finnlines lanserar nya fartyg med förmiddagsavgång från Nådendal till Långnäs torde de till och med förbättras.
Det är goda nyheter för de näringsidkare som de senaste åren upptäckt att finsk turism kan vara en bättre affär än den svenska.
Flaskhalsen finns, åtminstone i medvetandet, mot bilresenärerna från den svenska sidan. Eckerölinjen hade tidigare närmare 60 procent av resenärerna på kortrutterna, och på Rosella fanns under högsäsong ett avsevärt antal kryssningsresenärer som aldrig gick i land. De procent som blir kvar behöver tills vidare upplysas en extra gång om alternativen till Åland och ompröva sin bekvämlighet.
Det här är ingen big deal för de som åker till Gotland där det ofta är slut även på personplatser på attraktiva avgångar. De löser det ändå. En enklare research i olika forum visar att Åland gärna jämför sig med just Gotland, efter principen att det är en ö och det går färjor dit. Dessutom är högsäsongen ungefär lika lång. På Gotland slutar den sannolikt ännu mer abrupt under första helgen i augusti då Visby på bara timmar går från pulserande till ett mer sömnigt gatuliv, om än pittoreskt.
Men där Gotland, trots skyhöga biljettpriser, drar ifrån i besöksstatistiken och får många att återkomma årligen. I stor utsträckning förknippas den svenska ön med långa stränder, utflyktsaktiviteter, rikt kulturliv och all den karaktär som Visby kan uppbåda – så är attributen för Åland något annat. Skärgård och hav, naturupplevelser och trygghet ligger tydligt överst på både finska och svenska besökares markörer för Åland.
Demoskopundersökningen konstaterar att det finns en stark koppling till lugn och avkoppling och att kopplingen till aktiviteter och upplevelser skulle kunna vara starkare.
Åtminstone bland de målgrupper man valt att rikta sig till, 55+ och familjer med barn som inte nått tonåren. De anses matcha bäst vad Åland kan erbjuda. 55+ anses extra intressant då de inte är lika bundna av säsong och avresedagar.
Det finns en positiv upplevelse och stark vilja bland dessa svenskar att rekommendera Åland till bekanta bland de som varit på besök de senaste två åren (åtta procent). Men den bilden grumlas av att hälften (46 procent) av svenskarna som någon gång besökt Åland säger att det inte är attraktivt att komma tillbaka.
Dessa svar borde intressera extra. Återkommande kunder är normalt de bästa, då det kostar betydligt mer att hela tiden hitta nya.
Men vad är det som gör att så många tycker att ett besök räcker?
Några kommentarer i undersökningen är att det upplevs dyrt, men också att man nu sett vad Åland har att erbjuda och vill uppleva något annat.
”Jag vet inte vad jag ska hitta på där som är kul för mina lite äldre barn”, listas bland barnfamiljer.
Här finns det anledning till eftertanke både hos turismföretagen och den som lägger upp den gemensamma strategin.
Lite bredare kartläggningar och kampanjer med influencers har gjorts, men det verkar finnas en målgrupp bland tonåringar och unga vuxna som känner sig bortvald. De är människor i sina bästa år som gärna hänger på restauranger, tonåringar som kan ta en badbuss själv till Degersand och som tycker att ljudvolymen på Rockoff är en ickefråga.
De vill ha lite mer puls och action.
Hur mycket lugn och ro vill Åland ha?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
