Hur många måste dö?
Du ser dem nästan varje dag. Bilisterna som kommer körande emot dig och har blicken ner i famnen.
Du har kanske gjort det själv. Skickat textmeddelande eller surfat på internet medan du kör bil.
Det kan vara en ung tjej i en mopedbil, det kan vara äldre man i en riktig bil, som krypkör i bilkön i Sjukhusbacken eller möter dig på Björsbyrakan medan de fipplar på telefonen.
Du kan prova själv. Det tar flera sekunder av din uppmärksamhet bort från trafiken när du ska öppna och läsa ett textmeddelande. När du ska skriva ett svar tar det åtminstone ytterligare fem sekunder. Mycket hinner hända under dessa sekunder i trafiken. Och även om du tycker att du kastar en blick på trafiken under den tid du skriver, har du fokus på telefonen. För att inte tala om när du ska kolla Facebook eller söka något annat på nätet med telefonen.
Tänk tanken: Hur många måste dö för att jag ska kunna läsa det meddelande som nyss plingade i min telefon? Hur många måste dö för att jag ska kunna svara?
I tisdags undvek Mariehamns räddningsverks ambulans under utryckning en frontalkrock i sista sekund när den bilist de mötte slet blicken från telefonen en stund och insåg att hen var i fel fil. Tack och lov var det inte för sent.
Seriöst, sedan när tror vi att vi kan köra bil utan att se på vägbanan? Vad är nästa steg? Se på Netflix medan vi kör mellan Mariehamn och Hummelvik för att resan är så lång och tråkig?
Trafikvettet är på väg bort. Vi kan inte motstå pipet i telefonen och vi vill inte stanna och ta reda på vem som skickat meddelande, utan det ska ske med en gång och medan vi kör.
Hjärnforskaren Minna Huotilainen konstaterar i en intervju på svenska.yle.fi (17 februari 2015) att hjärnan inte kan göra flera saker samtidigt. Och om den ena uppgiften (att kolla sociala media) är intressantare än den andra (att köra bil) är det svårare för hjärnan att snabbt växla om uppmärksamheten till trafiken. Reaktionstiden blir långsammare och risken för att en olycka ska ske ökar.
Mariehamns räddningsverks incident är inte första gången någon hamnat front mot front med en mötande bil där förarens uppmärksamhet varit på telefonen. Det finns många upprörda vittnesmål på sociala medier om vinglande bilar med förare vars blickar varit på annat.
Det här är ett beteende som mest förekommer bland yngre personer, antagligen för att den nya telefonkulturen inte nått de äldre. Den telefonkultur som statuerar att man alltid och hela tiden måste vara tillgänglig via sin smarttelefon.
I den åländska trafiklagen står att föraren av ett motordrivet fordon inte får använda mobiltelefon under körningen genom att hålla den i handen. Det kan inte missförstås. Man håller telefonen i handen för att kunna skicka textmeddelanden eller kolla sociala medier. Polisen har också för tillfället skärpt övervakning av bland annat användandet av mobiltelefoner i trafiken. Räcker det med att ha en lag som förbjuder och en kampanjvecka hos Polisen? Knappast.
Här är ännu en sak som behöver inpräntas med kraft i bilskoleelever: Man använder inte telefonen när man kör bil. Punkt.
Om inte annat kan det uppmuntra en ung blivande ingenjör att hitta ett enkelt sätt att hantera telefonen utan händer, fingrar och blickar. Om man absolut inte kan lämna telefonen medan man kör bil.
