DELA
Foto: Jonas Edsvik

Hur kan man vända drogtrenden bland unga?

Drogtätheten på Åland är en fråga som ständigt kommer upp på tapeten, speciellt under sommaren. Personer så unga som under 15 år har i år åkt fast för droganvändning. Vad kan man göra för att bryta trenden?
Under fredagsmorgonen trillade ett pressmeddelande från polisen in i redaktionens mailinkorg. Två personer misstänks för grovt narkotikabrott, till följd av innehav av vad polisen misstänker vara fentanyl. Drogen är ytterst ovanlig på Åland och polisen misstänker att den kommer från Sverige eftersom den inte tillverkas här.

I frågan om den specifika drogen är pressmeddelandet unikt, men i de dagliga rapporterna från polisens nattjobb nämns olagliga droger beklämmande ofta. Från polisens håll säger man att man märkt av en tydlig ökning på relativt kort tid. Föräldrar, Fältarna och föreningen Fri från narkotika säger samma sak. Mest oroande är ökningen av droganvändning bland unga.

Vid första anblick verkar det handla om en attitydförändring, för informationssamhället är i stort sett detsamma som år 2013. Tillgängligheten för information om droger har inte förändrats avsevärt på tre år. Det har däremot siffrorna på droganvändningen gjort. Är det helt enkelt så att diskussionen kring droger har blivit allt mer liberal? Att en normalisering och acceptans av ämnet som tidigare inte varit lika utbredd är på ingång?

Undersökningen Hälsa i skolan, som görs vartannat år och senast publicerades nu i mars, vittnar om samma trend. 21 procent av de studerande i årskurs ett och två vid Ålands yrkesgymnasium som svarat på undersökningen har provat olagliga droger minst en gång. Det är mer än var femte elev. Speciellt bland pojkar är det mycket vanligt då 28 procent, nästan tre av 10, uppgett att de provat olagliga droger.

Av de studerande i årskurs ett och två vid lyceet som har deltagit i undersökningen är motsvarande siffra 13 procent. Antalet som testat olagliga droger är ändå mer än en fördubbling sedan 2013 och motsvarar i genomsnitt mer än tre personer per klass.

Jämförelser med motsvarande skolor i övriga Finland visar på liknande tendenser. Det är skrämmande siffror med tanke på vilket kort tidsspann det gäller.

Hur ska man jobba för att lyckas vända trenden? I vilken ände av det problematiska nystanet börjar man dra? Borde man ta reda på vad kärnan till problemet är och börja där, istället för att attackera symptomen? Att enbart beslagta de substanser som kommer till polisen och tullens kännedom räcker inte så länge man inte vet varför ökningen har skett.

En inkörsport till tyngre droger och missbruk har diskuterats vara tobaksanvändning. Fältarna och föreningen Fri från narkotika understryker vikten av att åldern kontrolleras vid köp av tobaksprodukter.

Kanske ligger det något i det. Både Alko och Systembolaget har som policy att be om legitimation av alla kunder som bedöms vara under 25 år gamla – just för att minimera risken att sälja alkohol till minderåriga. Men alltför många vittnar om att dessa ålderskontroller inte genomförs med ordning. Vad som borde göras är att införa rutiner för att kontrollera att dessa bestämmelser efterföljs, och att även ställen som säljer tobaksprodukter följer under samma riktlinjer.

För att en förändring ska ske krävs en samverkan på alla fronter. Alla aktörer – polis, politiker, skolor och ungdomsarbetare har en roll i att vända attityderna. För det krävs både tid och resurser, men när det visar sig att användandet av droger finns bland barn yngre än 15 år är det självklart att något måste börja göras annorlunda.