Hur högt får kilopriset bli på guding?
Debattörer ser inga problem med den nuvarande vårfågeljakten.
Men jakten på en rödlistad fågel under reproduktionstiden är långtifrån oproblematisk.
I dag fattar landskapsregeringen beslut om att förlänga den ifrågasatta vårfågeljakten ytterligare ett år. Det meddelade jaktminister Camilla Gunell (S) under gårdagens lagting när hon svarade på Axel Jonssons (ÅF) skriftliga fråga om vårfågeljaktens framtid.
Diskussionen går igen från år till år. Resultatet är det samma oavsett hur hotad ejdern är.
Varför väljer landskapsregeringen att tillåta vårjakt när det är uppenbart att kommissionen kommer att ta ärendet till domstol?
Inom landskapsregeringen är långt man ifrån enig. Men med alla de övriga utmaningar den står inför är vårjaktsmotståndarna inte beredda på att pressa sammanhållningen ytterligare. Frågan är inte tillräckligt viktig.
Landskapsregeringens främsta argument är att de viltvårdande insatserna som vårfågeljakten för med sig är större än skadan den ställer till med. I klartext betyder det att jägarna lovar att jaga mink och mårdhund som är ett av ejderns största hot. I utbyte vill jägarkåren ha kvar vårfågeljakten.
Det låter bra, men så enkelt är det inte. Ejderstammen mår inte bra. Det är forskningen helt ening om. Havsörnen återkomst är en av de viktigaste faktorerna. Förra året rödlistades ejdern.
Förespråkarna hänvisar till traditioner, så här har vi alltid gjort. Det är sant att traditionen har långa anor. Naturupplevelsen kan vara magnifik. Men traditionen bottnar i att människor behövde mat på bordet. Det behöver vi visserligen fortfarande, men i dag finns det mycket annat att välja på än en rödlistad art.
Vårjakten är inte allena avgörande för ejderns överlevnad. Men alla bäckar små som det heter. Bryr man sig uppriktigt om att ejdern ska överleva på sikt bygger man ejderbon, fångar mink och mårdhund men låter bli att jaga den under den känsliga reproduktionstiden.
Varför inte hålla en paus på två år, göra upp en ordentlig plan och jaga mink och mårdhund för att visa att man tar viltvårdsuppdraget på allvar?
Det är inte bara ålänningar som vill jaga fåglar på våren. 3 000 kilometer längre söderut ligger Malta som för en kamp för att malteserna ska få skjuta turturduvor och vaktlar när de flyttar norrut på våren. Kommissionen har kämpat för att stoppa jakten och Europeiska unionens domstol tvingade landet att dra ner på jakten på duvor och vaktlar 2009.
Men landet har inte gett sig utan fortsatt. Argumenten som används känns igen. ”Det är en del av vår livsstil, som gått från generation till generation”, sade Joe Perici Calascione, ordförande för den lokala jaktföreningen, till webbtidningen Politico.
Vill landskapsregeringen vinna kampen om vårfågeljakten lönar det sig att följa Maltas strategi noggrant. Eftersom den ansvarige EU-kommissionären Karmenu Vella är från Malta torde landet ha stenkoll på vilken taktik som lönar sig.
Mycket tid och pengar har lagts för att bevara vårfågeljakten. Tidigare i år anlitade landskapsregeringen jurister i Bryssel för att ta fram bästa möjliga underlaget. Nu hotar förmodligen en domstolsprocess.
Den omfattande förvaltningsplan som ska tas fram ska vara mycket väl underbyggd på vetenskapliga grunder. Utomstående expertis ska kallas in. Det är långt i från gratis.
I spartider har många, framför allt borgerliga män, hållit väldigt hårt i plånboken. Man har inte dragit sig fråns att hyvla på skola och vård. Att nu samma män med brinnande iver anser att Åland ska utmana EU-kommissionen i en rättsprocess är motsägelsefullt eftersom alla vet att domstolsprocesser är långt ifrån gratis, de kostar både värdefull arbetstid och pengar.
I förlängningen är frågan hur mycket vårfågeljakten, som utövas av en sinande skara, ska få kosta? Hittills verkar det som om bevarandet av jakten får sluka vilka resurser som helst.
Hur högt får kilopriset på guding bli?
