Hur gamla vill vi bli?
122 år. Så gammal blev världens hittills äldsta människa. Men hur länge skulle vi kunna leva med hjälp av modern medicin och teknologi och vad har det för konsekvenser? De frågorna dryftas allt mer i olika cirklar.
Jeanne Calment. Så heter den fransyska som hittills har världsrekordet i ålder. Hon blev 122 år och 164 dagar. Det är tre år längre än silvermedaljören, amerikanskan Sarah Knauss.
Överlag blir vi allt äldre och äldre, tack vare goda livsvillkor och medicinska framsteg. Hittills har experter och forskare hävdat att det finns en inbyggd gräns för hur länge vi kan leva. Men det börjar nu allt mer ifrågasättas.
”Det finns inget i biologin som indikerar att död är oundvikligt”. Det konstaterade fysikern Richard Feynman i en föreläsning redan 1964.
Sedan dess har forskningen gett honom vatten på sin kvarn. För det finns bevis på att vissa organismer till synes kan leva för evigt. En trädkoloni av aspar i Utah sammanbinds av ett enda rotsystem som konstaterats vara 14 000 år gammalt.
En viss art av små maneter samt koraller verkar inte åldras alls.
”I teorin kan vilken organism som helst med en kontinuerlig källa av energi, en kapacitet för självunderhåll och reparation samt den goda lyckan att undvika faror överleva till universums slut”, skriver journalisten Ferris Jabr i New York Times.
Harvardprofessorn David Sinclair har med sin bok ”Livslängd” väckt en debatt om huruvida människan kunde följa maneter och korallers exempel. Han ser framför sig att vi kunde få behandlingar varje årtionde eller så som skulle motverka åldrandet.
”Jag vet inte om någon av er vill leva i 1 000 år, men jag vet inte heller om det kunde vara möjligt. Men dessa är frågor som vi måste börja tänka på. För det är inte en fråga om ”ifall” utan ”när”, sade han på en föreläsning för Google.
Utanför den medicinska vetenskapen finns det flera alternativ för hur vi skulle kunna leva längre, eller till och med för evigt. Exempelvis genom att länka hjärnan till datorer. De finns datapionjärer som säger att vi kan ha nått det stadiet av vår teknologiska utveckling redan år 2045. Men det för med sig egna utmaningar och farhågor. Den största är kanske vad som händer om teknologin blir för smart för oss att hantera?
Den svenska läkaren och författaren P C Jersild motsätter sig David Sinclairs vision om injektioner som skulle kunna förlänga livet till 1000 år istället för 100. I en färsk opinionstext i Dagens Nyheter radar han upp ett flertal hinder.
”Hur vet vi att de extra decennierna garanterar en tillräcklig livskvalitet? I värsta fall kan vi hamna vi i en utdragen senilitet. Samhället kommer också att påverkas i grunden. Så gott som alla globala problem – inte minst miljöförstöringen – beror på att vi redan är för många och konsumerar för mycket. Och hur skulle livsförlängningen fördelas? Skulle inte klyftorna öka dramatiskt mellan fattiga och rika?”
Paul Root Wolpe från Etikcentret på Emory University konstaterar att evigt liv, vare sig som människa av kött och blod eller som robot, kan hindra sociala framsteg.
”Det finns en visdom i den evolutionära processen som innebär att vi låter den äldre generationen försvinna”, säger han i New York Times.
Även om vi medicinskt eller teknologiskt skulle kunna hitta ett sätt att drastiskt förlänga vår livstid, så finns det alltså både etiska, miljömässiga, sociala och evolutionära orsaker som talar emot det. Men som David Sinclair säger, så är det bara en tidsfråga innan mänskligheten hittar innovativa sätt att leva längre, vare sig det är med injektioner eller på någon annan experimentell väg. Vi är en nyfiken art som ständigt försöker att utveckla och förbättra oss själva.
Men den stora frågan är om vi verkligen vill leva för evigt? Att ha ett slutdatum för den här upplevelsen gör att man uppskattar och tar tillvara på livet på ett helt annat sätt än om det vore för evigt. Måhända förlorar livet en del av sin mening genom att dras ut för länge.
122 år är väl kanske rimligt eftersträvansvärt. Men i ärlighetens namn; vore inte 500 år eller 1000 år ganska tråkigt?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
