Hot mot beslutsfattare är ett stort samhällsproblem
Trakasserier mot kommunala beslutsfattarna är ett växande bekymmer. Det framgår i en omfattande rapport utgiven av Åbo Akademi och Kommunförbundet.Det är inte bara ett allvarligt hot mot den enskilda individen, utan också mot demokratin och samhällsutvecklingen.
En knapp tredjedel av de förtroendevalda i Finland upplever att de själva eller en närstående har blivit utsatta för våld, hot eller trakasserier. Bland tjänstemän är siffran ännu högre, kring 40 procent.
Det är oroväckande siffror och kan ha långtgående konsekvenser för våra lokala samhällen.
Undersökningen om de kommunala förtroendevaldas uppgifter och attityder baserar sig på en beslutsfattarenkät som genomfördes hösten 2020. Åland ingår inte i underlaget om 42 kommuner, men resultaten kan appliceras på hela Finland och ger viktiga fingervisningar om trender och attityder. Rapporten ”Beslutsfattare i brytningstid” publicerades i mitten av juni och enligt den ser förtroendevalda i det stora hela positivt på sitt arbete och beslutsprocessen i kommunen. Men många har dessvärre erfarenheter av att ha blivit utsatta för trakasserier och till och med våld.
De vanligaste formerna av trakasserier är osaklig feedback i medier och verbala hot. De förtroendevalda och tjänstemännen blir dessutom hotade via telefon, e-post och sociala medier.
Rapporten visar att andelen kommunala makthavare som blir trakasserade har ökat på fem år och hoten sker i allt högre grad över sociala medier. Det har vi sett bevis på Åland i närtid.
För nästan exakt ett år sen blev en åländsk landskapstjänstemans familj mordhotad över Facebook-messenger efter att tjänstemannen redogjort för reglerna för flyktingmottagning i media. Personen hade även fått andra kränkande meddelanden via sociala medier.
”Det är ju ändå i min yrkesroll som jag gör det här. Det är inte något eget påhitt, det handlar om att förmedla information som jag fått från en statlig institution”, sade tjänstemannen då.
Personalchef Pia Hollsten-Friman konstaterade att landskapsregeringen har nolltolerans mot denna typ av beteende och polisanmäler alla direkta hot.
”På de sociala medierna blir våra tjänstemän nu och då utsatta för trakasserier och osakligt bemötande.”
Tidigare i juni i år dömdes en ung man efter att ha riktat hot på det sociala mediet Jodel mot enskilda personer, däribland en före detta politiker. Den unga mannen dömdes för olaga hot till 45 dagsböter, totalt 765 euro efter att han polisanmälts av politikern.
2016, efter att dåvarande kansliminister Nina Fellman (S) fått anonyma dödshot gjorde Nya Åland en kartläggning av samtliga ledamöter i lagtinget och landskapsregeringen och deras erfarenheter kring hot och trakasserier. Åtta av 37 politiker, de flesta kvinnor, svarade då att de blivit trakasserade.
Tidigare infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C), numera lantråd, fick bland annat motta nattliga samtal i samband med att skärgårdstrafiken privatiserades.
”Jag uppmanades till exempel att inte åka färja ensam, att inte besöka vissa skärgårdskommuner, samt att man minsann visste var jag bodde.”
Dessvärre visade kartläggningen att många politiker då inte polisanmälde hoten.
Att bli utsatt för trakasserier för att man gör sitt jobb eller står för en viss politik är oacceptabelt. En otrygg arbetsmiljö kan i slutändan leda till att vissa skyggar från att ta tjänster som behandlar exempelvis omdebatterade och känsliga frågor – av rädsla för att bli utsatt. Trakasserier nämns dessutom som en orsak till att folk inte vill ställa upp i val längre.
Kommunförbundets rapport visar att trakasserier oftast har sitt ursprung i att förövaren motsätter sig ett beslut som politikern eller tjänstemannen tagit. Den nästvanligaste orsaken har att göra med personen eller personliga relationer. På en liten ort som Åland blir detta väldigt aktuellt:
”Många gånger känner man varandra och det gör att hoten blir väldigt personliga.”
Det sade Viveka Eriksson (Lib) i Nyans kartläggning 2016.
Hot och trakasserier är aldrig okej. Att göra en anmälan är första steget mot att visa att sådant beteende inte är okej.
Att utveckla etiska spelregler, praxis för motioner i fullmäktige och ge invånare större insyn och möjlighet till konstruktivt deltagande i samhällesutvecklingen är andra utvecklingsåtgärder som nämns i rapporten. Tydligt är att det behövs arbete på flera fronter för att skapa en trygg arbetsmiljö för våra beslutsfattare.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
