Höstens politiska frågor
Hur stor är regeringspartiernas vilja att sitta kvar vid makten? Vem är beredd att kompromissa på sina vallöften? Vem ska leda Moderat samling? De är på förhand höstens hetaste frågor på hemmaplan.
I drygt åtta månader har Katrin Sjögren (Lib) lett landskapsregeringen. Inledningen var inte lätt då både vindkraftstödet fallerade och chipsfabriken i Haraldsby var nedläggningshotad. Men chipsfabriken blev kvar och slutresultatet blev en sammansvetsad landskapsregering.
Nu ska det limmet testas när en del avsparkraven förverkligas i höstens budgetar. Vill landskapsregeringen uppnå sitt ambitiösa sparmål på nästan 20 miljoner euro måste den skära ner och effektivisera, för någon höjd klumpsumma från Juha Sipiläs (C) regering ska man inte vänta sig.
Förändringstrycket är högt för att bryta den ekonomiska utvecklingen. Här finns allt från nedskärningarna på 700 000 euro inom de sociala stöden, till tillgången till hälsovård i skärgården, till nedskärningar och effektiviseringar inom utbildning. Det finns en överenskommelse om att de svagaste grupperna ska skyddas från besparingskraven men vad det betyder i praktiken är ännu öppet.
Klassiska vänster- och höger-frågor väntar.
Den som i nuläget fått mest uppmärksamhet är vilket pris Socialdemokraterna är beredda att betala för att få sitta vid makten och hur mycket finansminister Mats Perämaa (Lib) prutar på sina sparkrav för att den liberalledda landskapsregeringen inte ska stupa innan den fyllt ett år.
Besparingsfrågorna är också svåra för de övriga partierna, inte minst för liberalerna. Partiet som är uppdelat i både socialliberaler och borgare sitter i vågmästarrollen och måste också kompromissa internt. Hur stora smällar kan Tehy-representanten Pernilla Söderlund (Lib) ta inom den offentliga vården, vilka nedskärningar inom skärgårdstrafiken kan Mikael Staffas (Lib) backa upp och hur försvarar Ingrid Johansson (Lib) nedskärningarna som drabbar främst kvinnor inom den offentliga sektorn? Och vilken tyngd har det socialliberala lantrådet Katrin Sjögrens ord i nedskärningspolitiken vars främsta ansikte utåt ändå varit finansminister Mats Perämaa med en borgerlig värdegrund?
Höstens största förbehåll blir ordförandekampen i Moderat samling. Just nu arbetar valberedningen på. Nyans stalltips Wille Valve är fortfarande förhandsfavoriten men en handfull kandidater har anmält intresse. Flera högt uppsatta moderater är taggade på att ställa upp och nu ligger man och lurpassar på varandra. Det borgar för en livlig kampanj, som liksom Centerns och Liberalernas, kommer att föras offentligt förutsatt att det blir minst två kandidater.
Att valberedningen planerar en offentlig kampanj är helt rätt. Det är så de stora partierna både på Åland, i riket och Sverige oftast gör. Det vitaliserar partiets politik och ökar både allmänhetens och mediernas intresse. Dessutom får partimedlemmarna fundera på vad de står för och vilken politik de vill driva i framtiden.
Under avgående partiledare Johan Ehns tid har moderaterna varit ett kompromissvilligt parti som rört sig närmare mitten. I den offentliga debatten blir det tydligt att en del moderater anser att partiet rört sig för långt mot mitten genom kompromisser med framförallt socialdemokrater. Wille Valve har en mjukare framtoning än många andra moderater och därför vore det intressant att se en kandidat på högerkanten. Hur Jörgen Strands comeback i politiken påverkar partiet återstår också att se.
Ur regeringens perspektiv kan en moderat ordförandekamp ändå bli knepig. En offentlig kampanj kan också vara uppslitande för partiet. De grupperingar som ordförandevalen i både Centern och Liberalerna skapat syns fortfarande.
Som grädde på moset ligger frågan om kommunstrukturen. Också den frågan lär hetta till ytterligare när resultatet från Åsubs enkät kommer och de tre kommunstrukturalternativen blir offentliga.
