DELA
Foto: Jonas Edsvik
Översvämningar är inget nytt. Men enligt Finlands Miljöcentral och Finlands klimatpanel riskerar vi att drabbas oftare än tidigare. Det är viktigt att vi också anpassar oss efter de följder som klimatförändringarna kan innebära hos oss.

Hoppas på det bästa men planera för det värsta

Det räcker inte bara med att försöka mildra effekterna av klimatkrisen genom minskade utsläpp. Nu är det hög tid att även prioritera frågan om hur samhället behöver anpassa sig.

Det finns, och har länge funnits, goda intentioner att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser i världen. Enligt FN, som har analyserat fler än 100 länders åtgärder för att minska utsläppen, är vi på väg i fel riktning. Världen skulle behöva minska sina utsläpp i genomsnitt 46 procent för att klara målet om 1,5 graders uppvärmning. Istället ser vi ut att gå mot en 16-procentig utsläppsökning.

Mia Moisio säger till Svenska Yle att inget ”i-land” ser ut att klara sina klimatmål. Moisio är projektledare vid NewClimate Institute i Berlin och är en del av en forskargrupp som har analyserat hur världens länder klarar av att nå klimatöverenskommelsen från Köpenhamn 2015. Ett av de analyserade länderna är på väg att nå målet: Gambia.

Förra veckan presenterade Finland sin uppdaterade plan för att nå koldioxidneutralitet 2035, något bättre än de europeiska målsättningarna om neutralitet år 2050. Trots det avlöser larmrapporterna varandra.

 

Effekterna av klimatförändringarna har ofta framställts som något som finns längre bort, antingen i tid eller geografiskt. Klimathotet har utmålats som ett framtidsproblem. Det är en föreställning som måste omprövas.

Även om vi inte drabbas av orkaner eller extremtemperaturer och stora bränder på samma sätt som på andra håll i världen så tycks vi märka av klimatförändringarna även här, i en inte alltför avlägsen framtid.

 

I förra veckan berättade Nya Åland om Finlands klimatpanels senaste rapport som ser över hur det finländska samhället måste anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Många sektorer är redan i dag smärtsamt medvetna om vad torrare somrar och mer regntunga vintrar innebär för verksamheten, och många har redan anpassat sig till nya väderförhållanden.

Mikael Hildén, professor vid Finlands miljöcentral, säger att ökande regnmängder – upp till 35 procent mer på vintrarna – troligtvis är den mest påtagliga förändringen på kort sikt på Åland. I somras rapporterade Nya Åland om Mariehamns stads plan för att förhindra översvämningar.

Infrastrukturdirektör Kai Söderlund redogjorde då för stadens strategi, bland annat separation av dagvattenledningar och avlopp och anläggandet av bassänger som ska fördröja stora mängder regnvatten från att samlas på låglänta platser.

Han berättade att man skapar system utgående från antagandet att vi drabbas av extremväder ungefär vart tionde år, även om systemen förstås klarar av extremväder betydligt oftare än så. Förhoppningsvis kan man även i fortsättningen utgå från att extremväder är sällsynt, men samhällsplanering ska helst ha ett perspektiv som sträcker sig över årtionden. Det är förstås en stor utmaning.

De stora översvämningarna i Tyskland i somras fick stor medial uppmärksamhet. De uppges ha kostat den tyska försäkringsbranschen ungefär fem miljarder euro. För många som saknade rätt försäkring behövde delstaterna gå in och betala för förödelsen. Enligt Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt blir det dessutom vanligare att bostadsägare i vissa områden i Tyskland inte får teckna vissa försäkringar för att riskerna helt enkelt har blivit för höga.

 

Vi ser av allt att döma inte ut att klara utsläppsmålen varken lokalt eller globalt. Hur bra vi lyckas i Finland och på Åland är förstås viktigt. Men det hänger också på att många andra ska lyckas minst lika bra. Därför räcker det inte längre med att bara fokusera på minskade utsläpp. Det är också dags att lyfta frågan om anpassning till klimatförändringens effekter, även hos oss. Det görs i många fall redan, men behöver få en synlig plats i all samhällsplanering.

Därför gäller det nu att hoppas på det bästa men planera för en mer dyster framtid.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp