Höjda rop för demokrati kräver solidaritet
I Hongkong och Moskva drabbar demonstranter och poliser samman för något som många av oss på Åland tar för givet.
Demokrati.
På lördagen gick demonstranter i Moskva ut en och en på offentliga platser med skyltar. Dagen efter hölls en fredlig demonstration i Hongkong med över en miljon deltagare. De må vara åtskilda av kontinenter, men de är förenade av samma längtan: ett friare samhälle.
Helgen var en någorlunda stillsam påminnelse om hur många i världen som inte åtnjuter samma privilegier som vi här i Finland. Yttrandefrihet, pressfrihet och en fungerande demokrati.
Orsaken till att både Hongkongeser och Moskvabor i helgen anordnade relativt lugna och tysta uppror var den senaste tidens våldsamheter. De pågående protesterna i Hongkong har hållit på sedan slutet av mars där fröet – att stoppa ett lagförslag som skulle tillåta att misstänkta brottslingar utlämnas till Kina – har växt till en yttring av missnöje och rädsla för det ökande kinesiska förtrycket.
Oroligheterna i Moskva har sitt ursprung i att valmyndigheterna förbjudit ett antal oppositionskandidater från att ställa upp i kommunalvalet i september. Det har utmynnat i ett flertal stora demonstrationer med deltagare som är kritiska mot Putin-regimen.
I bägge fallen har demonstranter blivit våldsamt behandlade av polisstyrkor.
På filmer från Moskva ser man unga stadsbor som misshandlas med batonger och släpas till svarta bilar där de sedan knuffas in för att bli bortkörda. Hundratals aktivister har gripits och poliserna har anklagats för övervåld.
I Hongkong har myndigheterna svarat med tårgas, gummikulor och gripanden. Även där anklagas polisen för onödigt våld.
Vittnesmålen talar dock om problem som är större än enskilda valfusk och skrämmande lagförslag.
”Kina tar över Hong Kong. Vårt samhälle har ingen rättighet och ingen framtid”, säger en Hong Kong-bo till The Guardian.
”Det är en politisk kris”, säger en Moskvabo till CNN.
Den ena bor i vårt grannland. Den andra över 7 000 kilometer bort. Men deras sak är gemensam. Och vi måste bära vittnesbörd till deras kamp, varhelst den äger rum.
Demokrati är grunden för mänskliga rättigheter och skyldigheter. ”Om en av oss faller, så faller alla”, så lyder ett välkänt ordspråk som uppmanar till solidaritet. Liksom på skolgården där den tysta skaran är en del av mobbningsproblematiken så är resten av världens tystnad i frågor som rör brott mot mänskligt liv och frihet också skadligt. Vi kan inte utkämpa deras strid, och många gånger är det inte vår strid att ta, men vi kan som globala medmänniskor peka på det som händer och säga ”det är inte rätt”.
”Människor överallt har samma rättighet att ta del av beslut om de regler, institutioner och personer som formar deras sociala liv. Demokratiska villkor är nödvändiga för att garantera frihet. Under icke idealiska förhållanden betyder detta att demokratiska stater och medborgare i demokratiska samhällen är skyldiga demokratiska rörelser solidaritet i deras kamp för en mer demokratisk framtid.”
Så skriver professorn i politisk filosofi, Andreas Niederberger. Vi, som har möjligheten och friheten har också en skyldighet – att stötta och backa.
I ett nyhetsflöde av våldsamheter är det ibland det stillsamma och vördnadsfulla som fångar ens uppmärksamhet. I Hongkong öste regnet ner på söndagen när de närapå två miljonerna demonstranterna tog till gatorna. Många av dem var svartklädda – en färg som för tankarna till sorg. En sorg och en rädsla över att förlora något djupt mänskligt. Frihet. Det berör även 7 000 kilometer bort.