Höjd pensionsålder rakt av ett alltför trubbigt instrument
Diskussionen om vad som är en lämplig, önskvärd eller möjlig pensionsålder tar ständigt ny fart.
Att det är önskvärt att våra arbetskarriärer förlängs är de flesta ense om. Hur det skall ske är dock inte lika klart. Att höja den allmänna pensionsåldern behöver inte vara den bästa lösningen.
Förrförre statsministern Matti Vanhanen väckte debatt när han föreslog att den allmänna pensionsåldern i Finland skulle höjas från 63 till 65 och när Fredrik Reinfeldt i Sverige för ett tag sedan nämnde att svenskarna i framtiden kunde jobba till 75 blev det förstås också diskussion. Reinfeldt talade ju inte om att höja den allmänna pensionsåldern utan om den övre gräns som i dag ligger vid 67 år i Sverige, men visionen är inte oproblematisk.
Den reinfeldtska tanken kommenterades bland annat av Lars Andersson som är professor i gerontologi:
– Högutbildade har lång livslängd. Om de har spännande jobb så kan man säkert få dem att jobba längre. Men i många arbetaryrken orkar människor inte jobba längre än till drygt 60. För dem är den här diskussionen bara provocerande, deras val är att kämpa vidare eller gå i pension med en mycket mager ekonomi. Den här utvecklingen kommer att öka klassklyftorna bland de äldre, sade Andersson enligt nättidningen Corren.se.
Anderssons synpunkter rimmar väl med resultaten i en undersökning som Arbetshälsoinstitutet i Finland presenterade i december. Där konstateras att allt fler kan tänka sig att jobba vidare efter 63. Men undersökningen visar också att skillnaderna mellan olika grupper är stora. Medan hela 73 procent av de högre tjänstemännen kunde överväga att fortsätta att jobba i stället för att gå i pension, var andelen bland lägre tjänstemän 64 procent och bland arbetare endast 53 procent.
Att det krävs en hel arsenal av reformer i själva arbetslivet framgår också av undersökningen.
Enligt specialforskare Merja Perkiö-Mäkelä behöver de anställda incitament i form av ”flexibla arbetstids- och arbetsplatslösningar, sund och trivsam arbetsmiljö, balanserad arbetsbelastning, gott chefskap, bra arbetsklimat och stöd från företagshälsovården” för att orka jobba längre.
Och det är särskilt de anställda med arbetaryrken, de som upplever den hårdaste belastningen, som man måste satsa på.
Det finns alltså mycket att bita i, mycket som behöver reformeras om målet är att förlänga arbetskarriärerna. Att bara höja den allmänna pensionsåldern rakt av är ett synnerligen trubbigt instrument.
Till detta kommer förstås att arbetskarriärerna också kan förlängas genom att fler unga ges en chans i arbetslivet och sedan inte blir arbetslösa och slås ut i förtid.
