Högst ställda förväntningar på tillsynsråd för sociala medier
Konflikten mellan politiska ledare och de sociala medieplattformarna har nu fått en ny domstol. Ett tillsynsråd har avgjort de första fallen som berör yttrandefrihet på sociala meider. Rådet kan bli betydande på den internationella scenen, men knappast på de lokala arenorna.
Vem bestämmer vad som får sägas på sociala medier? Frågan aktualiserades återigen efter avstängningen av USA:s förra president Donald Trump från en rad sociala medieplattformar efter stormningen av Kapitolium. Det finns många andra exempel på när sociala medier har använts av framstående profiler för att sprida hat. Militärjuntan i Myanmar använde 2017 Facebook som kanal för en hatkampanj som ledde till ett folkmord på minoritetsgruppen rohingyer. Irans ayatolla Khamenei har på Twitter uppmanat till en utplåning av Israel och Filipinernas president Duterte har uppmanat till dödandet av egna medborgare.
Facebooks svar på den mångåriga kritiken av plattformens förmåga att se åt andra hållet vad gäller uppvigling till brott eller på annat sätt spridande av hatretorik är ett råd som ska göra oberoende bedömningar av Facebook agerande när det gäller stötande innehåll. Tillsynsrådet ska besluta om de allra största och mest kontroversiella frågorna och förhoppningen är att besluten ska kunna forma även framtida riktlinjer. I gruppen finns bland annat juridikprofessorer, journalister, ett före detta statsminister och en mottagare av Nobels fredspris. Sammantaget kommer de från 18 länder och pratar 27 olika språk.
Precis som traditionella medier har kontrollinstanser (i vårt fall Opinionsnämnden för massmedier) så är målsättningen att det här oberoende organet ska fylla en sådan funktion för två av världens största sociala medieplattformar: Facebook och Instagram.
I slutet av januari kom rådets första avgöranden. I fyra av fem fall valde tillsynsrådet att återpublicera borttagna inlägg. Inläggen som granskades handlade om vad som uppfattades vara ett anti-muslimskt påstående från Myanmar, ett inlägg med ett citat av nazistledaren Joseph Goebbels, en video med ett påstått botemedel mot covid-19 och ett inlägg som uppmärksammade bröstcancer. I ett av fallen, som rörde en avhumaniserande term för människor boende i Azerbajdzjan, bedömde rådet att Facebooks borttagning av inlägget var korrekt. Det var kanske inte den starkaste inledningen av en instans som bär förhoppningar att förändra klimatet på sociala medier, men till näst ska rådet ta sig an den mest högprofilerade frågan man kan tänka sig: den permanenta avstängningen av Donald Trump. Det anses av många bli det första riktiga testet på tillsynsrådets faktiska handlingskraft.
På ett principiellt plan är tillsynsrådet intressant. Det är ett nytt sätt att försöka reglera förhållandet mellan en företagsgigant och ledarna för de största och mest inflytelserika länderna i världen. Den generella uppfattningen är att makthavare har bedömts enligt mer generösa kriterier än vanliga användare, troligtvis på grund av deras inflytande. När besluten gällande vem som stängs av och vem som inte gör det dessutom är inkonsekventa blir risken för irritation stor.
Även om rådet i grunden är ett bra initiativ så är frågan hur mycket det kan påverka på ett övergripande plan. För en grupp på 20 personer må kunna ta sig an de mest högprofilerade fallen, men alla de små frågorna, som är viktiga för varje enskilt lokalsamhälle, kommer inte att nå den stjärnspäckade gruppen. Facebook har 2,7 miljarder aktiva användare. Det är svårt att hitta tillförlitliga siffror på antal inlägg eller kommentarer som publiceras men Facebook skriver att 66 bilder per sekund läggs ut på plattformen världen över. Det är förstås omöjligt att granska innehållet i ett sådant flöde, även fast det görs av algoritmer. Till exempel påstår sig Facebook ha tagit bort över sju miljoner inlägg med felaktig information om covid-19 – ett av dem har hittills tagits upp av tillsynsrådet.
Rådets framgång hänger på i vilken utsträckning de lyckas balansera på gränsen mellan att försvara yttrandefrihet och begränsa olämpligheter. Det finns dock en överhängande risk att rådet genom sin blotta existens friskriver Facebook och Instagram från ansvar för framtida desinformations- eller hatkampanjer.
En sak är i alla fall säker: förväntningarna är högt ställda.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
