H&M visar vägen för framtidens affärsliv?
Att Hennes & Mauritz ansöker om tillfällig näringsrätt på Åland betyder inte bara att ålänningar får chansen att köpa kläder till bra priser. Det skickar också en signal till andra stora kedjor att Åland är en framtidsmarknad värd att satsa på.
Man kunde se det på de klädintresserade på redaktionen, och läsa i kommentarsfältet under artiklarna på nyan.ax: att H&M är på väg till Åland är en stor händelse.
Det ger alla och envar möjligheten att skippa båtturen till Norrtälje för att handla sina H&M-kläder, och det ger turister ytterligare en sak att göra under regniga semesterdagar.
Men långt mycket mer betydelsefullt är signalen som jättekedjan skickar ut till alla andra stora kedjor. Åland är köpstarkt, intressant och något att satsa på för framtiden.
Nu tror jag inte att alla världens kedjor kommer slå ned sina bopålar här, men ur ett konsumentperspektiv vore det förstås bra om konkurrensen blev starkare inom detaljvaruhandeln. Och om fler väljer att handla sina kläder, skor, hemelektronik eller vad det nu vara månde, kommer också pengarna att stanna på Åland i stället för att ta Rosella eller Eckerö till Norrtälje.
Säkert är en del lokala handlare rädda för vad som kommer att hända med deras rörelser om en jätte som H&M kommer inridandes i Mariehamn med allt från billiga strumpor till supermode av Karl Lagerfeldt och Stella McCartney. Men historien har visat att de som har ett bra koncept snarare tjänar på ett ökat intresse än går under. Dock gäller det att vässa sig, och gärna nischa sin verksamhet till att fungera vid sidan av jätten.
När det pratats om att de stora kedjorna borde komma till Åland har det mest handlat om att det inte finns ett tillräckligt stort kundunderlag för att locka dem hit. Sakta men säkert har dock flera saker ändrats. Flera stora kedjor i Sverige gått från få stora butiker till att öppna många, men lite mindre. Det ger möjligheter till att öppna butiker också på platser där kundunderlaget inte är lika stort som i Stockholm eller Göteborg. Ett exempel på detta är Kappahls butik i Zeipels.
Med ett tänkande som går ut på att små butiker, som inte håller företagets hela sortiment, ändå kan ge vinst har en helt ny marknad öppnats. H&M har 170 butiker i Sverige och 43 i Finland, Kappahl har 158 butiker i Sverige och 59 i Finland. Självfallet är inte alla gigantiska.
Dessutom har många svenska kedjor insett att Finland är ett outforskat land för dem. I gårdagens Huvudstadsbladet tas Ahlgrens Bilar, Mekonomen och Byggmax upp som exempel på svenska företag som expanderar snabbt i Finland. I tidningen säger docent Kirsti Lindberg-Repo, vid Handelshögskolan i Helsingfors, att de svenska företagens framgång i mångt och mycket baseras på deras förmåga att göra ”rätt” reklam för sig. Lindberg-Repo menar att de svenska företagen är bättre än sina finska konkurrenter på att kundanpassa sina varuhus och butiker.
Att kundanpassa varuhusen, det vill säga att göra det lätt för kunden att handla, torde vara självklart, men så är inte alltid fallet. När Varuboden slog upp dörrarna var det många som i Messa-spalten klagade på finsk skyltning, liksom det gjorts på andra affärer också genom åren. En tydlig miss av handlaren är förstås att kunderna, i det här fallet svenskspråkiga ålänningar, inte begriper vad det är de ska köpa. Det kan handla om skyltningen på hyllorna, eller att det bara finns finsk text på själva varan.
Här har förstås ett svenskt företag som Hennes & Mauritz en klar fördel på den åländska marknaden. Allt finns klappat och klart att köra över Ålands hav och smälla upp i skyltfönstren.
Samtidigt sänds signalen till andra: kom och sälj – det är på Åland det händer.
