SÖK
MENY
Har vi övergett unga arbetssökande?
Förra veckan examinerades både gymnasieelever och högskoleelever. Trots glädjande avslutningstider innebär examen också en växande stress och press för nykomlingarna på arbetsmarknaden.
Brist på arbetsmöjligheter, trygghet och framtidstro, det är vad många unga nyutexaminerade möts av idag. Det är otroligt svårt att ta sig in på en arbetsmarknad där man behöver ha erfarenhet för att få erfarenhet. Arbetslösheten bland unga är en utmaning i både Sverige och Finland, med grund i det rådande ekonomiska läget. Statistik från april visar att antalet arbetslösa arbetssökande under 25 år i Finland var 36 000, vilket är 5 700 fler än i april i fjol.
Arbetslösheten bland unga har ökat de senaste tre åren, samtidigt som antalet lediga jobb minskat. Detta påverkar såväl nyutexaminerade som andra sommarjobbare.
Unga har i dag överlag en lägre tro på framtiden. Senaste Ungdomsbarometern visar att antalet unga som ser optimistiskt på sin egen framtid minskat från 80 till 61 procent sedan 2021, medan antalet unga som är likgiltiga eller ser pessimistiskt på framtiden ökat. Dessutom har en växande andel unga tappat tron på att samhället kan hjälpa dem.
I Finland finns det nu färre möjligheter att få en praktik, och liknande, som kan hjälpa unga att få jobb i framtiden. Enligt Eures, European Employment Services, händer det att vissa företag i Finland anlitar praktikanter enbart för att slippa betala ut lön. Samtidigt är ett av de vanligaste önskemålen från arbetsgivare att nyutexaminerade ska vara självständigt arbetande.
Det här ger inte direkt känslan av att unga arbetssökande välkomnas med öppna armar, eller att de kommer få någon slags vägledning eller stöd.
I ungdomsbarometerns generationsrapport för 2025 står: ”Unga har en stark drivkraft att säkra sin ekonomiska framtid, och vi ser en växande stress kopplad till privatekonomi och jobbutsikter. Detta är drivet av hög ungdomsarbetslöshet och stigande priser men också sociala medier där den konstanta exponeringen för andras framgångssagor och extravaganta livsstil skapar en press att lyckas snabbt.”
Att ha ett jobb är för människor en grundläggande trygghet, en trygghet som blir svår att uppnå om man inte får in en fot på arbetsmarknaden. Det här kan i förlängningen leda till psykisk ohälsa och en känsla av hopplöshet hos unga.
För att hjälpa unga bör de få information om hur arbetsmarknaden ser ut, så de kan ta genomtänkta beslut kring både karriärsval och utbildning. Just nu finns det till exempel stort behov inom vård, läraryrken, psykologer samt data och it. Medan det finns ett överflöd av ekonomer, kommunikatörer och försäljare.
Allt färre söker därtill till yrkesprogrammen. Där behöver man se över hur utbildningarna marknadsförs och verkligen visa vilka möjligheter de kan ge studerande i framtiden.
Ungdomssektorn i Finland, en organisation som jobbar med ungas välbefinnande, självständighet och delaktighet, har tagit fram en rapport med målet att främja sysselsättning bland unga. Där lyfter de vikten av det första sommarjobbet och introduktionen till arbetslivet.
Det borde vara prioriterat för arbetsplatser att få in unga i arbetslivet, och om de har möjlighet alltid ta chansen och ta in sommarjobbare eller praktikanter.
Beslutsfattare ska låta sig inspireras av Ungdomsbarometerns rekommendationer, och jobba för att återställa ungas framtidstro. Det handlar om att inge hopp, i stället för att bara fokusera på kriser.
Unga vill såklart uppfylla samhällets förväntningar på dem, men då behöver det också finnas något att tjäna på att bidra.
