DELA
Foto: Jonas Edsvik
Färre uppdaterar på sociala medier, färre tycker också att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull användning av deras tid.

Har vi nått peak Facebook?

Allt färre tycker att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull. Allt färre väljer också att aktivt delta genom att uppdatera, kommentera och dela.
Frågan är därmed befogad: har vi nått peak Facebook?

Enligt rapporten Svenskarna och internet 2019, som görs av Internetstiftelsen i Sverige, stagnerar intresset för sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter.

I årtionden har man pratat om peak oil, alltså tidpunkten när oljeproduktionen och oljekonsumtionen i framtiden förutspås minska på grund av en dalande efterfrågan och tillgång. Om man översätter samma tanke till sociala medier kan det vara läge att ställa sig frågan om vi närmar oss peak Facebook.

Sedan 2010 har användandet av sociala medier ökat kraftigt fram till i dag, både gällande de som använder plattformarna varje dag och de som över huvud taget använder dem. Men bara 24 procent anser nu att den tid som de lägger på sociala medier är meningsfull. Redan i ålderskategorin 26–35 är det bara 16 procent som tycker att sociala medier är meningsfull användning av deras tid.

Bland de yngre är dragningskraften ännu svagare.

– Faktum är att det är fler äldre än 66 år som använder Facebook dagligen, runt 4 av 10, än de 12–15 år, där färre än 1 av 10 använder Facebook på daglig basis, skriver Internetstiftelsen i rapporten.

Dessutom lägger färre ut bilder, skriver eller delar andras inlägg på plattformen. Rapporten visar att den vanligaste applikationen är meddelandetjänsten Messenger, så gott som alla andra kategorier har minskat sedan 2017.

Oron ökar också bland svenskarna för att de stora internetjättarna Google och Facebook kränker användarnas integritet.

Intresset att dela med sig kan vara mer avgörande än vad det verkar vid första anblick. För det som håller kvar oss på plattformarna är att våra vänner och bekanta delar med sig av sina bilder, känslor och är beredda att diskutera aktuella frågor i grupper.

Om användarnas aktivitet försvinner så försvinner också det relevanta innehållet och därmed dragningskraften.

Åt vilket håll ska vi då rikta vår uppmärksamhet på nätet i framtiden? Förhoppningen hade varit att säga traditionella nyhetsförmedlare, även om det inte tycks finnas väldigt starka bevis för en sådan tes.

Till skillnad från sociala medier tycker användarna att tiden de lägger på nyhetsappar och digitala tidningar är meningsfullt. Baksidan av myntet är att användandet av digitala nyhetsförmedlare också minskar. Sedan den hittills högsta noteringen 2016 har användandet sjunkit till nivåer som motsvarar användandet för tio år sedan.

Med andra ord, allt färre använder sig av digitala nyhetstjänster på nätet men de som gör det tycker att det är meningsfullt.

Och kanske det skulle kunna vittna om att när vi har tröttnat på ryktesspridning och sensationslystna kommentarer vill vi gå tillbaka till information som går att lita på och som ger en bild av vad som sker i samhället. Och kanske de blir fler igen.

Det är mycket möjligt att demografin helt enkelt kommer att minska Facebooks roll i framtiden. För om färre unga bygger upp sina nätverk där kommer också återväxten minska.

Vi kanske är på väg mot peak Facebook, men vad som följer är fortfarande oklart.