DELA
Foto: Totte Vesterlund

Har världen råd att bortse från kunskap?

Om våra elever inte har bakgrunden, den vetenskapliga kunskapen eller information nog att förstå debatten runt kontroversiella frågor, så utelämnar vi frågorna.
Den som säger detta är Alpaslan Durmuş, ordförande för utbildningsdepartementet i Turkiet, som förklaring till att man slopar undervisningen om evolutionsteorin för högstadieelever.

Hur skaffar man sig en bakgrund till att förstå utveckling om man inte får veta att utveckling förekommer? Hur bär man sig åt för att ha vetenskapliga kunskaper i ett ämne om man inte får undervisning i ämnet i fråga? Och vari ligger det kontroversiella?

Det kontroversiella är naturligtvis att evolutionen inte stämmer överens med skapelseberättelserna. Jorden skapades inte som den ser ut i dag med odlade marker, skövlade skogar och stora städer. Människan fanns inte fix och färdig som en avbild av skaparen. Det kanske är kontroversiellt, men är det i så fall utvecklingsläran eller skapelseberättelsen som står för det kontroversiella?

Turkiet är inte det enda land i världen där man av religiösa skäl ifrågasätter evolutionen. Men när landets vice premiärminister Numan Kurtulmuş beskrev evolutionsläran som ålderdomlig och bevisfattig, så undrar man vad han menar. De stora världsreligionerna är väl betydligt äldre. Och bevisen, var finns de? En akademiskt utbildad person som Kurtulmuş ifrågasätter bevisen för utvecklingsläran medan allt annat som lärs ut till eleverna är bevisade sanningar?

När jag var barn hade jag svårt att förstå att jorden är rund och att vi lever uppe på ytan. Vi borde ju falla ner, var en mycket logisk barntanke. Borde jag alltså ha fått leva i tron att jorden är platt och enkel att begripa sig på? Men redan de gamla grekerna, det vill säga Aristoteles, påstod mer än 300 år före Kristi födelse att jorden var rund och det fick gälla också i min skola över 2 000 år senare. Ingen hade bevisat motsatsen.

Okunskap har alltid förekommit och nya teorier och forskningsrön har mötts med skepsis. Copernicus blev inte trodd när han hävdade att jorden rör sig runt solen, inte tvärtom. Kyrkan hörde till motståndarna. På 1600-talet förleddes folk att tro att det fanns häxor – som naturligtvis måste förföljas och brännas på bål. Men i dag, när vi sitter med en kunskapsmängd så stor att ingen kan ta till sig allt, varför försöka leda mänskligheten tillbaka till medeltiden? Är det av kärlek till mänskligheten? Eller är det av maktlystnad? Självfallet det senare. Ju okunnigare massorna är, desto lättare är de att leda. Desto mindre ifrågasätter de makthavarnas fögderi.

Det är sorgligt och så oerhört pinsamt att detta kan förekomma år 2017. Och det sorgligaste är att så många verkar låta bli att ifrågasätta. Avsikten och nyttan med kunskap är att vi ifrågasätter, att vi tänker själva och att vi kan fatta självständiga beslut. Istället får extremrörelser, politiska och religiösa, breda ut sig.

Om merparten av föräldrarna till skolbarnen i Turkiet skulle kräva utbildning som baserar sig på fakta så skulle utvecklingsläran finnas med. En ledare kan inte gå emot en majoritet av befolkningen om befolkningen inte tillåter det. Eller ta det andra skräckexemplet just nu, det stora landet i väster. En stormakt har inte en president som viftar bort fakta och drar till med det som passar honom för stunden om inte väljarna struntar i vad som är sant och vad inte. Men där kanske, trots allt, visar sig en svag strimma av hopp. I skrivande stund, nationaldagen den 4 juli, rapporteras stödet för presidenten vara det lägsta hittills.