Har statsministern svar om klumpen?
Besök av landets statsminister är rätt sällsynta på Åland. När Juha Sipilä (C) landar i dag har det gått ett antal år sedan senast. Men det intressanta är naturligtvis vad han har i bagaget.
Det alla hoppas få svar på – alla på den åländska sidan av diskussionsbordet – är om det blir höjd klumpsumma. När Ålandsministern Anne Berner (C) i våras kunde berätta att Juha Sipilä planerade en höjning av klumpsumman vågade ingen ta ut glädjen i förskott. Med det uteblivna vindkraftsstödet i färskt minne kändes det säkrast så.
Efter det har landskapet fått lista sina skäl till att summan behöver höjas från dagens 0,45 procent av statens inkomster till 0,48. Alltså vågar man tro på att något verkligen är på gång. Att man sedan från landskapets sida för fram befolkningsökningen, som man på finansministeriet inte vill godkänna som grund för höjd klumpsumma är möjligen åländsk envishet, men med god argumentering kan det lyckas.
Digitaliseringen, som landskapet också nämner, har blivit kostsam som följd av EU-krav och globalisering, något som man från åländsk sida inte kan påverka. Borde kunna accepteras. Och så nämner man klimatpolitiken. Dit hör vindkraften, som ju nu skall betalas/ stödas av landskapet i den mån den skall byggas ut.
Vindkraftsstödet har dragits i långbänk i många år. När statsminister Jyrki Katainen (Saml) besökte Åland för fyra år sedan (senaste besöket av en statsminister?) gav han inga löften om stöd. Senare lovade hans efterträdare Alexander Stubb (Saml) i samband med en fråga i riksdagen av åländska ledamoten Elisabeth Nauclér att han skulle engagera sig i frågan personligen.
Och så kom beskedet från regeringen i början av det här året att det inte blir några vindkraftspengar. Besvikelsen var enorm.
När Berner några veckor senare på Åland berättade om planerna på höjd klumpsumma så fanns det en klar koppling till det uteblivna stödet. Med höjd klumpsumma kan man kompensera bortfallet. Men det är många andra som står i kö om höjningen genomförs.
Så frågan är om statsminister Sipilä har ett positivt besked att komma med i dag – förutsatt att toppmötet i Bryssel tar slut i tid så han hinner hit. Har han lyckats övertyga tjänstemännen vid finansministeriet om att Åland har rätt till mera pengar? Med vindkraftsstödet gick det ju inte, det var på motstånd bland tjänstemännen som det stupade.
Självstyrelselagen listar tre omständigheter som kan leda till höjd summa. Om landskapet tar över uppgifter från staten, om kostnaderna för att nå syftet med självstyrelsen blir väsentligt högre och om det uppkommer betydande kostnader för förvaltningen som inte kunde förutses när lagen stiftades.
Om tjänstemännen i Helsingfors inte har lyckats se någon av de tre punkterna i utvecklingen under de 26 år som gått sen lagen trädde i kraft så ger besöket ett ypperligt tillfälle att nu övertyga statsministern och förse honom med goda argument.
Om man dessutom hinner diskutera arbetet med den nya självstyrelselagen har besöket gett god utdelning.
