
Har regeringen Orpo helt släppt taget om barnen?
27 000 barn riskerar att hamna i fattigdom i Finland.Dessutom vill vår biståndsminister inte vårda barn från svältens Gaza i Finland eftersom det inte är kostnadseffektivt. Har regeringen Orpo helt släppt taget om barnen?
På grund av regeringens nedskärningar i det sociala skyddsnätet kommer antalet låginkomsttagare växa i Finland med 110 000. Av dem är 27 000 minderåriga. Det visar den senaste beräkningen från Institutet för hälsa och välfärd, THL. Tidigare har man trott att det skulle handla om ”bara” 13 000 barn. Det är ett svek mot kommande generationer finländare. Men nu visar det sig nu vara mer än dubbelt så många som drabbas. Det är illa.
Dessutom bidrar det inte till att få ekonomin på fötter, enligt Mirjam Kalland som är professor i småbarnspedagogik och forskare vid Helsingfors universitet. I en intervju med Yle menar Kalland att det bästa sättet att få den nationella ekonomin på fötter är att stödja dem som har det sämst i samhället.
Regeringen Orpo gör precis tvärt om.
För ungefär samtidigt som THL släppte sin rapport kom den socialdemokratiska Kalevi Sorsa-stiftelsen med en egen analys av regeringen Orpos skattepolitik. Sänkningen av marginalskatten gynnar, enligt stiftelsen, höginkomsttagare. De som tjänar över 100 000 euro per år – det vill säga två procent av finländarna – får ut mest av den här politiken. De 211 rikaste finländarna får 130 000 euro mer per person i året i snitt. Sammanlagt tappar den finländska statskassan över 400 miljoner per år på skattesänkningarna. Det är 400 miljoner som rimligtvis borde gå till att skydda barn mot fattigdom, eller i alla fall till att betala bort en del av den rusande statsskulden.
Än mer iögonfallande blir regeringens inställning till barns hälsa när man tittar på utrikespolitiken. Som bekant befinner sig nu hundratusentals människor i katastrofal svält i Gaza, enligt FN. Samtidigt som krisleveranserna står och väntar vid gränsen. Av de drygt 600 000 människor som svälter så pass allvarligt att de ingår i den högsta nivån av svält, kategori 5, så dör två vuxna eller fyra barn på en grupp som består av 10 000 människor varje dag på grund av brist på mat.
14 europeiska länder har hittills sagt ja till att ge barn med akuta behov vård i Europa och även tagit emot barn från Gaza. I Finland är åtminstone två av de stora sjukhusen redo att göra samma sak, och nu utreder regeringen Orpo frågan. Men utrikeshandels- och biståndsminister Ville Tavio (Sannf) tycker inte om det. Det är inte ”kostnadseffektivt”. Dessutom kräver det att tre ministerier under sannfinländska ministrar samarbetar, och av den orsaken ”kommer det inte att hända”.
Man får väl ge Tavio rätt i att det finns andra sätt att hjälpa som får varje euro att räcka längre. Sverige, till exempel, har valt att istället satsa sitt bistånd i Egypten för att ge akutvård. Det ska sägas att det handlar om tiotals barn på sin höjd, så den här metoden är inte ett sätt att lösa det pågående folkmordet.
Men inte gör det heller någon skada. Det behöver inte göra varken från eller till vad gäller Finlands krympande biståndsinsats i världen och det stjälper inte den finländska sjukvården.
Det handlar om några barn, som systematiskt har bombats och svälts och som nu behöver vård.
Att säga nej, och motivera det med att ministerier styrda av partikamrater inte kommer att godkänna förslaget är så avgrundsdjupt mörkt.
Regeringen Orpo har det kämpigt vad gäller situationen i Gaza. Till exempel ett erkännande av Palestina som stat (vilket snart 153 av världens länder har gjort) skulle riskera en regeringskris på hemmaplan. Därför är det troligt att Finland inte följer Frankrike, Storbritannien, Australien, Kanada, Malta och Portugal som planerar att erkänna Palestina nästa månad.
Men ett tiotal barn. Kostnadseffektivt eller inte – är det så vi vill uppfattas i världen? Här har de liberala krafterna i regeringsblocken en chans att markera, att gå emot de politiker som inte vill hjälpa en av världens mest utsatta grupper just nu.
Om det är någon tröst så kan vi ju i alla fall minnas att våra egna barn inte heller verkar stå särskilt högt i kurs hos regeringen. I alla fall inte de fattiga.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.