DELA
Foto: Jonas Edsvik
Den osäkra väljaren är en äldre kvinna i Mariehamn, Jomala eller Lemland som tycker om kommunreformen men inte om kortrutt eller tunnel till Föglö.

Här är gruppen som avgör valet

Centern leder den rekordstora gallupen med fem procentenheter över Liberalerna. Men den tredje största gruppen, nästan i storlek med Liberalerna på 15 procent, är de osäkra väljarna.
Så vilka är de osäkra väljarna?

Utgående från de 1 030 personer som svarade i senaste gallupen är de osäkra väljarna 14,8 procent. En majoritet av dem har uppgett att de inte röstade i förra valet eller att de inte hade hembygdsrätt. Bland de som uppgav att de röstade på ett parti 2015 ligger Centern och Liberalerna på delad första plats med drygt tolv procent vardera.

67 procent av de osäkra uppger att de är kvinnor. De flesta osäkra är mellan 45 och 84 år gamla, drygt 60 procent. Drygt en tredjedel bor i Mariehamn, följt av Jomala och Lemland.

Skulle vi alltså kategorisera den osäkra väljaren utifrån uppgifterna som hämtas ur gallupen är det en äldre kvinna som bor i Mariehamn. Hon röstade inte i förra valet, gjorde hon det valde hon mellan Centern och Liberalerna.

Om vi ser till sakfrågorna i månadens gallup vill de osäkra väljarna fortsätta med färjtrafik till Degerby som i dag, men i förlängningen med en elfärja. Över hälften av dem vill minska örnstammen och nästan 40 procent av dem vill ha fyra kommuner på Åland, följt av 25 procent som vill ha 16 kommuner.

Med andra ord säger en majoritet av de osäkra väljarna nej till kortrutt och tunnel, men ja till kommunreform.

Även om urvalet av sakfrågor är litet så ger det ändå en fingervisning om vad de osäkra väljarna vill ha för politik. Kortrutt och kommunreform är två av de frågor som har dominerat mandatperioden och som även har fått en framträdande roll i valupptakten.

Gallupen har förstås inget sätt att mäta hur viktiga de här frågorna är för varje enskild väljare. Men att den självrekryterande gallupen ändå har lockat personer som inte har bestämt sig för vilket parti de vill rösta på, det betyder att det ändå finns engagemang i någon av de sakfrågor som lyfts upp i månadens opinionsundersökning.

Om vi vänder på steken och i stället tittar på de som har bestämt sig för vilket parti de skulle rösta på om det var val i dag, men ser enbart på sakfrågorna blir bilden inte mycket tydligare.

I sakfrågorna tycks de flesta som vill ha fyra kommuner sympatisera med Liberalerna, följt av Socialdemokraterna.

I frågan om hur skärgårdstrafiken ska organiseras är Hållbart initiativ det mest populära alternativet bland de som vill fortsätta trafiken som den är nu, men i framtiden ta in en mer miljövänlig färja.

Vad gäller den tredje sakfrågan i månadens gallup – om örnstammen borde begränsas – är Centern det mest poulära alternativet.

Det går alltså inte att utläsa något tydligt mönster ur dessa uppgifter. Med andra ord går det inte heller att dra några slutsatser vad som har lockat väljarna till gallupen och inte heller vilket parti de kan tänkas stöda.

En gallup är bara en gallup och inte facit. Men klart är i alla fall att 14 procent är en stor andel i väljarskaran. I förra valet röstade 14 363 personer, 14,8 procent av det blir ungefär 2 125 röster. Det motsvarar samtliga avlagda röster i 2015 års lagtingsval i alla skärgårdskommuner plus Eckerö och Sund.

Om vi exkluderar de osäkra väljarna har Centern ett stöd på 23,6 procent följt av Liberalerna på 17,7 procent. I storleksordning följer Moderat Samling (12,5), Socialdemokraterna (12,1), Obunden samling (11,6) och Hållbart initiativ (10,4). Minst ser Ålands framtid (6) och Åländsk demokrati (5,5) ut att bli.

Men med 14 procent som inte har bestämt sig än finns all anledning att ladda för valspurt. För bilden som nu illustrerar partiernas storlek kan snabbt ritas om.