Grattis Nya Åland och grattis Åland
”Ålands ekonomi kräver valfrihet, fri konkurrens på annonsmarknaden och mångsidig information för ekonomiska beslut bland konsumenter och producenter. Självstyrelsen kräver fri och obunden opinionsbildning där alla åsikter och åskådningar får komma till tals.Kulturlivet kräver fritt skapande klimat och fria uttryckskanaler som inte hämmas av inskränkningar i yttrandefriheten och överkommersiell styrning.För att tillgodose dessa krav startades Nya Åland.”
Ovanstående citat är taget ur det jubileumsnummer som gavs ut sommaren 1982, när Nya Åland firade ett år som tidning. Den som skrev var Anders Johansson, dåvarande styrelseordförande i Åländsk rapport, alltså andelslaget som grundade och ägde tidningen under många år. Som årsbarn med tidningen, jag föddes själv bara några månader före Nyan föddes, och dotter till ovanstående Johansson är det är det inte utan stolthet jag nu får vara med och fira att Nya Åland blir 40 år.
Tidningen Nya Ålands historia är unik i sig. Därför känns det extra roligt att just idag, 40 år efter att ”Nummer 1” av tidningen gavs ut i juli 1981, berätta att Nyantrotjänaren och journalisten Annika Orre skrivit en bok om den så kallade tidningskrisen. Så kallas den turbulenta tid som skakade det åländska samhället i början av 1980-talet och som gjorde att Nyan finns idag. Läs gärna intervjun med Annika på kultursidorna.
Det är lätt att bli nostalgisk och rörd när man läser i de olika jubileumstidningar som publicerats under Nyans, i tidningskretsar, ändå relativt korta livstid. Det är fantastiskt och fascinerande att följa utvecklingen. Från den stora folkrörelse som var startskottet, via perioder där tidningen hållits flytande med hjälp av eldsjälar och den alltid så hängivna personalen (som är så karakteristisk för Nyan), till det etablerade medieföretag som idag är en så naturlig del av det åländska samhället. Men det är farligt att ta saker för givet och kanske är det ibland lätt för oss ålänningar att bli hemmablinda och glömma vilket sällsynt medielandskap vi lever i här, med två konkurrerande tidningar – på samma språk – på samma ort.
För det var, och är, unikt. När redaktionen på den då enda åländska lokaltidningen, våren 1981, upplevde att tidningen man jobbade för i princip inte längre ens var en tidning, utan satte andra intressen än läsaren i första rummet, valde man att lämna allt och ta steget ut i det okända. På Åland fanns plötsligt en tidning utan redaktion och en redaktion utan tidning. Ett kollektiv som helhjärtat ställde upp för journalistikens principer. Då visade ålänningar i samhällets alla hörn sitt stöd, pengar samlades i rasande takt och en ny tidning såg dagens ljus.
Tidningsturbulensen väckte förstås uppmärksamhet även utanför landskapet och under våren 1982 kunde den nygrundade tidningen Läsarägda Nya Åland glädja sig åt erkännanden på rad. Först tilldelades redaktionen Finlands svenska publicistpris, därefter fick man också finländska statens pris för informationsspridning. Priset, som förutom äran även var en för tidningen viktig prissumma på 10 000 finska mark, delades ut av undervisningsminister Kaarina Suonio (SDP). I motiveringen står det bland annat att ”Nya Åland är inom den nordiska journalismen ett unikt projekt i vilket man prövar på nya människonära drag”.
Fina ord från förr, men är en lokaltidning som Nya Åland relevant även idag? Javisst!
När Ålands statistik- och utredningsbyrå i början av året presenterade sin undersökning om ålänningarnas medievanor stod det klart att dagstidningen helt klart är ålänningarnas främsta nyhetskälla, och även den som man har störst förtroende för. Av deltagarna uppgav nära hälften att de varje dag läste Nyan i någon form.
Samma mönster kan man se i den nyligen publicerade Mediebarometern som ges ut av Åbo Akademi. Överlag är finlandssvenskar intresserade av vad som händer lokalt, men hos ålänningarna är intresset extra stort. 58 procent av ålänningarna prioriterar lokalnyheterna främst, om de måste välja.
Också i den digitala världen ger siffrorna en fingervisning. När vi tog fram statistiken för vår hemsida nyan.ax för 2020 kändes det otroligt då mätaren stannade på 10,3 miljoner besök. Det är den högsta besökssiffran i tidningens historia och en ökning med tre miljoner på ett år.
Men framförallt får vi som jobbar här dagligen bekräftat att tidningen Nya Åland är relevant och en del av ålänningarnas vardag. För just närheten till er kära läsare, den som funnits med från humlan Nya Ålands allra första entusiastiska vingslag då för 40 år sedan, den finns ännu idag. Jag kan inte minnas en enda arbetsdag som gått utan att någon av er tagit kontakt, och då har jag ändå jobbat här i över 15 år. Vi är alltjämt tacksamma för att ni hör av er om stort och smått, tipsar, frågar och diskuterar. Det händer att någon av er skäller ut oss efter noter också, och det är förstås helt okej det med. En tidning ska engagera.
Det som slogs fast redan för 40 år sedan är lika aktuellt idag.
Nyan jobbar för sina läsare. Nyan gör skillnad.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
