DELA
Foto: Jonas Edsvik
I dag är ett särskilt unikt område fredat för framtida generationer av ålänningar att njuta av. Allt på grund av en grupp eldsjälar och den entusiasm de lyckades piska upp.

Grattis miljörörelsen

En av Ålands mest omfattande gräsrotskampanjer har nu vunnit erkännande.
Stornäset, som under 2008-2011 var en het debatterad miljöfråga, blir nu naturreservat.

”Stornäset är en mosaik av värdefulla biotoper som bör bevaras.” Så står det i landskapsregeringens beslut att freda det natursköna området i Sund. Men det var aldrig en sjävklarhet att platsen skulle bli naturreservat.

Om det inte varit för en grupp aktiva ålänningar hade skogen skövlats för att bli golfbana.

Det hela började 2008 när Ålands golfklubbs ögon riktades mot Stornäset. Golfklubben fick klartecken att utreda huruvida landskapets mark i Stornäs lämpade sig för en golfbana och Centerns lagtingsgrupp föreslog en 18-hålsbana på marken. 2009 lämnade Ålands golfklubb in en ansökan om att få arrendera 70 hektar av det sammanlagt 170 hektar stora kungsgårdsområdet i Sund Kastelholm.

Det var startskottet för en utdragen tvist om det natursköna området. Golfbana eller ej? Efter demonstrationer, politisk tvetydighet, informationsmöten och skogsvandringar stod det till slut klart att Stornäset skulle hållas fri från puttar och bunkerslag.

Majoriteten av arbetet utfördes av eldsjälarna ”Stornäsets vänner”, en förening som än i dag är aktiv.

– Vi tyckte det var katastrof vi som engagerade oss. Det var många som steg på tåget, säger ordförande Isabel Kvarnfors i en intervju med Nya Åland.

922 underskrifter samlade man in under loppet av några månader och gräsrotsrörelsen engagerade många. 2009 fick Kvarnfors Ålands Natur och Miljös miljöpris, bland annat för att hon värnade om den gemensamma naturen kring Kastelholm.

Samtidigt fick landskapet en känga i form av citronpriset. ”För att de i sitt budgetförslag föreslår att man skall utarrendera vårt gemensamma orörda strandområde, Stornäset, för att bygga golfbana på”, löd motiveringen.

Hårda ordväxlingar förekom stundvis mellan förespråkare för golfbanan och motståndarna, där bland annat golfklubbens ordförande Dick Lundqvist i en intervju konstaterade att ”Tomma tunnor låter mest och det är också självklart att en grupp som är liten ska skramla för att göra sig hörd.”

Men tunnorna var inte tomma. Det fastslår nu landskapsregeringen i fredagens beslut. ”Ett mångsidigt naturreservat i Stornäset är en tillgång och en förutsättning för en hållbar och balanserad utveckling av hela närområdet”, konstaterar man. Området är arealmässigt stort och är i sitt slag det största icke privatägda området på hela fasta Åland där allmänheten har fritt tillträde till stränder och skogsmark. Landskapet förtydligare ytterligare att det är viktigt att bevara området till nytta för alla ålänningar istället för att ”avsättas som monokultur för ett begränsat fåtal”.

Det var Stornäsets vänner som 2016 anhöll om att området skulle fredas eftersom man såg en risk att området kommer att exploateras för bebyggelse eller annan aktivitet. Landskapsregeringen slår nu fast att en exploatering av området inte är gynnsamt.

2016 uttalade sig dåvarande styrelseordförande för Ålands Golfklubb, Håkan Clemes, i en reflekterande intervju om varför golfklubben ändrade sina planer. ”(De) insåg det svåra i att lyckas få igenom det. Det fanns en sådan aktiv opinion emot det att man var tvungen att lägga ner helt enkelt.”

Det är inte alltid som miljön vinner i dragkamp med utveckling och pengar. Men när det väl händer bör det uppmärksammas.

I dag är alltså ett särskilt unikt område fredat för framtida generationer av ålänningar att njuta av. Allt på grund av en grupp eldsjälar och den entusiasm de lyckades piska upp. Det är ett bra betyg för den åländska miljörörelsen.