DELA

Glöm inte klimatkrisen

2020 har varit ett turbulent år och coronapandemin har, förståeligt nog, dominerat rubrikerna. Men vi får inte glömma att 2020 också var profilerat att bli sanningens år för klimatet.
Virus bleknar i jämförelse med en obeboelig planet.

Sex månader. Så lång tid har världen på sig att förhindra en återgång till de katastrofalt höga nivåerna av utsläpp som släpptes ut innan coronapandemin briserade och stängde stora delar av världen. Om vi faller tillbaka i samma ohållbara mönster så har vi minimala chanser att tygla klimatkrisen.

”Det här året är sista tiden vi har”, konstaterar Faith Birol på den internationella energimyndigheten IEA i The Guardian.

Trots att många länder har svurit på att ta gröna tag i återhämtningen av ekonomin i spåren av corona så har fortsättningsvis enorma summor plöjts ner i koldioxidintensiva industrier samt flygsektorn, utan krav på miljöåtgärder.

Ofta ställs ekonomi och miljö mot varandra, inte minst i den globala finansiella kris vi befinner oss just nu. Den gröna given i EU har kritiserats hårt och flera länder har tagit tillfället i akt att försöka bromsa klimatarbetet till följd av pandemin.

Men det har sagts förut och det tål att sägas igen. Vi kan inte ha en blomstrande ekonomi på en döende planet. Och vår planet mår inte bra.

Maj månad var den varmaste av sitt slag någonsin globalt. Det konstaterar den europeiska miljöobservationsbyrån Copernicus. Även om maj var kallare än normalt i Europa så var våren i stort 0,7 grader varmare. Speciellt den rådande värmeböljan över Sibirien är alarmerande, med bland annat smältande permafrost som följd.

2020 förväntas bli ett av de tio varmaste åren historiskt sett.

Med stigande temperaturer kommer torka, smältande glaciärer, stigande havsnivåer, intensiva värmeböljor och överlag extrema väderfenomen. Här står inte bara planetens välmående på spel, utan också människornas.

Under coronakrisen har det varit mycket fokus på dödstal, men det är sällan som klimatrelaterade dödsfall uppmärksammas.

I Australien uppskattar man att fyra gånger fler människor kommer dö bara av ökade temperaturer 2080 om världens utsläpp fortsätter i samma takt som nu.

”Klimatförändringen dödar”, säger Arnagretta Huner från Australiens nationella universitet till medieplattformen Science alert.

Men det är en relativt osynlig mördare konstaterar hon.

”Vi är duktiga på att följa upp dödsfall från coronavirus, men vi måste (…) också se relationen mellan vår hälsa och vår miljö.”

Ett barn som föds idag kan som vuxen leva i en värld som är fyra grader varmare än pre-industriella tider.

”Vi har ingen aning om hur det kommer se ut ur ett allmänhälsoperspektiv, men vi vet att det är katastrofalt”, säger Nick Watts, vd på Lancet Countdown, en FN-kopplad expertgrupp som specialiserat sig på att titta på kopplingar mellan hälsa och klimatförändringen.

En sådan temperaturökning har potentialen att radera ut alla framsteg inom hälsofrämjande som gjorts de senaste 50 åren.

Och det är en sådan temperaturökning vi är på väg mot, om inte åtgärder tas.

Coronapandemin har varit en väckarklocka för vad som sker när en global katastrof slår till. Men den har också visat hur snabbt vi kan agera när faran är nära. Politiker har tagit obekväma beslut med folkhälsan som prioritet och allmänheten har anpassat både jobb, rutiner och vardag för att möta utmaningen. Det har funnits en kollektiv vi-anda som gjort att vi kunnat möta utmaningen på många fronter.

Ett globalt virus är förstås mycket allvarligt och faran är än inte över. Men den faran bleknar i jämförelse med en brinnande planet.