Global företagsskatten seger för rättvisan
En global minimiskatt för företagsvinster kan snart bli verklighet. Det skulle betyda att snaran runt skatteparadisen dras åt, det är inte en dag för tidigt.
OECD för fram ett förslag om en global minimiskatt på 15 procent för företagsvinster. I fredags blev det klart att G7-länderna stöder förslaget samtidigt som det inom EU förs diskussioner om ett nytt regelverk som ska tvinga företag att betala skatt där vinsten görs. Också USA har varit pådrivande i processen. Det gör att tanken om ett globalt verktyg för att komma åt lågskatteländernas lockrop nu ser ut att kunna bli verklighet.
Även om det förstås är en lång väg kvar så är det en viktig delseger. Ett exempel på problemet: ett dotter-bolag till Microsoft redovisade under fjolåret en vinst på smått makalösa 220 miljarder dollar (cirka 181 miljarder euro). Den sammanlagda företagsskatten: 0 euro.
Det möjliggjordes på grund av att det skattepliktiga huvudkontoret var placerat på Irland och registrerat i Bermuda som inte tar ut någon skatt på företagsvinster.
Tankarna om en global miniminivå för skatt på företagsvinster har funnits länge, men har tagit ny fart efter presidentbytet i USA. Joe Biden har visserligen föreslagit en nedbantning av förslaget från de ursprungliga 21 procenten till 15 procent vilket har resulterat i kritik. Risken, menar kritikerna, är att miniminivån blir standard varför det kan leda till en sänkning av företagsskatten för många länder som i dag har en högre skatt än den föreslagna lägstanivån.
Det är förstås överflödigt att påpeka det omoraliska i en så pass aggressiv skatteplanering som många av världens största företag ägnar sig åt. Enligt den Internationella valutafonden IMF:s uppskattningar från 2019 blir länder utan mellan 500 och 600 miljarder dollar årligen i skatteinkomster från företag. Att siffran skulle ha sjunkit sedan 2019 är knappast troligt.
Framväxten av skatteparadis är en konsekvens av lagstiftning som inte har hängt med i tiden. Företag är inte längre bundna till en fysisk plats. En fabrikör bor inte längre vägg i vägg med sin fabrik, huvudkontoret ligger i en del av världen och fabriken ligger troligtvis i en annan – ofta ett land där lönerna är nästan lika med noll. Det möjliggör en struktur som gör att företag kan göra maximalt med vinst i båda ändor. Ännu mer abstrakt blir det med tjänster som är helt digitala.
Problemet hade förstås gått att åtgärda tidigare, men utvecklingen gick åt motsatt håll. I stället för att komma överens om någon form av gemensam regelbok redan när den här typen av skatteplanering blev känd så började länder tävla om företagsetableringar med att sänka sina skattenivåer.
En minimiskatt som försvårar för lågskatteländer skulle vara en rättviseseger. Och även om nivån på 15 procent är långt under det globala snittet så skulle förslaget ändå vara en bra bit på vägen mot att minska skatteparadisens attraktionskraft. Det är inte en dag för tidigt.
