DELA
Foto: Jonas Edsvik
De ungas klimatdemonstrationer, eller skolstrejkerna som de också kallats, har ägt rum i mer än 1600 städer i 125 länder och involverat mer än 1,6 miljoner människor. Det är den största mobiliseringen för klimatet någonsin. Här på bild Ungdomarnas miljö-rörelse på Åland.

Generationen som framtiden behöver

Generation Z, de födda mellan 1995 till 2010, växer upp i en värld av existentiella hot och globala problem. Men de beskrivs också som progressiva sanningssökare som lever som de lär.

Lyssna till vad de har att säga, för deras (och vår) framtid hänger på det.
Enligt en studie gjord av Action for Children så oroar sig nio av tio barn för fattigdom, hemlöshet, terrorism, ojämlikhet, miljö, sexism och rasism.

”Våra barn krossas under vikten av sociala tryck och globalt kaos av icke tidigare skådad omfattning”, säger Julie Bentley, vd för Action for Children.

I Finland upplever många barn och unga att deras oro inte tas på allvar. Enligt undersökningen Finland 2050 som Barn- och ungdomsstiftelsen gjort tycker en av tre unga inte att de blir hörda i vissa viktiga frågor som berör deras egen framtid.

Det här borde oroa desto fler vuxna. Men tyvärr hör man istället ofta sägas att ungdomen är besatt av sina skärmar, de fördriver tiden med underhållning och de engagerar sig inte politiskt. Detta samtidigt som ungas åsikter ofta och gärna förringas (läs valfritt kommentarsfält under artikel om Greta Thunberg). Men sanningen är att dessa ungdomar, som vuxit upp med internet, är en hyperkognitiv generation, som inte bara är pålästa och informerade, utan även har ett stort etiskt patos. I alla fall om man ska tro beskrivningarna av Generation Z, som de mellan cirka 8 och 25 kallas.

De beskrivs som ”digitala infödingar” (digital natives), med möjlighet att snabbt leta upp och ta till sig stora mängder information och syntetisera den. Enligt en studie gjord av internationella konsultföretaget McKinsey så förenas denna generation i en jakt på sanningen. De är snabba att mobilisera sig för ändamål och är mer idealistiska än sina föregångare i millenium-generationen som tenderat att fokusera mer på att förverkliga sig själva.

Det är förstås svårt att karaktärisera miljoner av människor så här vidlyftigt, men varje generation formas av sin samtid och gör val utifrån det. Babyboomarna, (födda 1940-1959), växte upp i efterkrigstiden där konsumtion blev ett uttryck för ideologi. Generation X (1960-1979) konsumerade å sin sida status, medan milleniumbarnen har konsumerat upplevelser. För den nya generationen som nått vuxen ålder gäller konsumtion av autenticitet, både personligt och kollektivt.

”Jag tror den unga generationen idag är antagligen den mest progressiva unga generationen i vårt lands historia. Det är en generation av tolerans och anständighet”, säger den demokratiska presidentkandidaten Bernie Sanders till Teen Vogue.

Från Malala Yousafzai, som är den yngsta Nobelpristagaren någonsin, till Greta Thunberg. Listan på inflytelserika unga kan göras lång. Engagemanget syns inte minst i miljöfrågan. Biodiversitetsförluster, överkonsumtion och klimatkrisen oroar ungdomar mest enligt en rapport från Nordiskt samarbete.

De ungas klimatdemonstrationer, eller skolstrejkerna som de också kallats, har ägt rum i mer än 1 600 städer i 125 länder och involverat mer än 1,6 miljoner människor. Det är den största mobiliseringen för klimatet någonsin.

De må vara högljudda och kräva mycket (med all rätt), men de har också mer kunskap om klimatet än äldre åldersgrupper och är även mer ambitiösa när det kommer till omställningsarbetet och mer villiga att ändra sina vanor. Enligt en stor enkät som gjorts med unga i de nordiska länderna så accepterar 91 procent att den gröna omställningen kommer kosta pengar på kort sikt. Över 90 procent tycker att en hållbar livsstil är viktig och 83 procent av de nordiska ungdomarna är redo att göra mer. I Finland är det unga personer som agerar mest miljövänligt och hälften av alla under 30 år säger sig ha ändrat på hur de rör sig, äter eller bor för att bromsa klimatförändringen.

Men de är också arga och frustrerade. Enligt en finsk undersökning tror bara sex procent av de finska ungdomarna att vi kommer kunna stävja klimatförändringen. Den nordiska rapporten visar att ungdomar generellt är besvikna över politikernas brist på handling och i Finland tycker över hälften att människors val, livsstil och konsumtion borde begränsas för att inte förvärra klimatkrisen.

Det är bra att de är arga. Det är bra att de skriker högt. För de vet antagligen bättre än många av oss äldre.

”Snart måste politikerna lyssna på oss, annars kommer vi inte att rösta på dem. Om två år får jag rösträtt”, säger den indiska miljöaktivisten Aman Sharma i en artikel i Hbl.

Klimatkrisen, fattigdom, hemlöshet, terrorism, ojämlikhet, miljö, sexism och rasism. Det finns mycket att oroa sig för idag. Men ungdomen är inte en av dem. De verkar göra och vara precis vad världen behöver.