Gästledare: Att vara gay är ingen bisyssla
Det här året är ett extra regnbågsfärgat år för mig, det är första året jag firar Pride med min flickvän.
Det är läskigt att komma ut och bli offentlig och finns det något mer publikt sätt att komma ut än att göra det i en tidning? Men här är jag nu, från lilla Kumlinge och skriver i tidningen om att jag är kär i en tjej.
Att som tjej berätta att man är tillsammans med en tjej upplevs av många som att man bryter mot en norm. En norm som alltid finns där även om man inte vill låtsas om den.
Jag har haft en väldig tur, där både familj och vänner har varit oerhört stöttande och glada för min skull. Att bli kär i eller att älska någon borde ju aldrig kunna vara ett problem för någon men det är långtifrån alla som har det så bra som jag haft det. Alltför ofta möts HBTQIA+-personer av hat, missunnsamhet och förtryck när vi visar eller berättar om vem vi är och vilka vi älskar.
Jag är 28 år, så jämfört med många andra kom jag ut som queer (övergripande term för allt utanför heteronormen) ganska sent. När jag väl hade gjort det kände jag mig bekvämare i mig själv än jag nånsin gjort. Jag var också rätt naiv, jag var mest glad att jag hade träffat nån jag verkligen tyckte om. Men ganska snabbt insåg jag att mina känslor inte bara handlade om oss, utan även påverkade folk runtomkring, om det så var konstiga blickar, översvallande glädje eller märkliga frågor. Helt plötsligt var jag del av något annat, en representant för HBTQIA+-communityn. Det är jag gärna, framförallt om jag kan hjälpa en enda person att få det lite lättare, ingen ska behöva bli utsatt för diskriminering eller kränkningar på grund av hur man identifierar sig eller vem man blir kär i. Men även om jag i den här texten blir en representant så är det viktigt att komma ihåg – varje persons upplevelse är unik, jag kan inte föra någon annans talan, men jag kan stå upp för vår gemensamma rätt att bli hörda.
Årets tema för Pride är hälsa. Den första tanken går såklart till pandemin som sprider sig över världen. Det som följer i spåren av coronaviruset och som har legat som en mörk skugga över många HBTQIA+-personer, är den mentala hälsan.
För många är Pride ett sätt att känna samhörighet, men i och med social distansering, att evenemang begränsas och att närkontakt avrådes så tappar många sitt skyddsnät. Ensamheten som sprider sig är stor och farlig, men betraktas som en svaghet och tas inte alltid på allvar trots konsekvenser så som försämrad mental hälsa och depression.
Så om du kan – hör av dig till en vän du inte haft kontakt med på ett tag, det krävs så lite för att någon ska känna sig sedd och hörd men det betyder så mycket.
Coronapandemin dominerar det mesta av våra diskussioner och nyhetsartiklar just nu, men det är viktigt att vi inte glömmer bort att det händer andra saker i världen – HBTQIA+-personer blir fortsatt förtryckta i många länder. Vad är det vi representerar som skrämmer folk så mycket? Frihet? Kärlek? Att vi vågar vara oss själva?
Vi behöver vara fler som uppmärksammar och stödjer allas lika rättigheter och värde, oavsett om man är hetero, homo, bi eller något annat. Vi behöver vara fler där ute som vågar visa vilka vi är, som vågar hålla handen med nån av samma kön, som vågar pitcha ett actionfilmmanus med en lesbisk huvudroll, som vågar presentera sin partner för vänner, familj och kollegor.
Att vara gay är inte ett val, det är något man är. Det verkar ibland som att detta förväxlas med politik eller någon slags agenda – det är det inte. Det är inte en livsstil, en ideologi eller en politisk ståndpunkt. Vi är en minoritet i samhället som bara vill vara oss själva, leva våra liv med den man älskar och ha samma rättigheter som alla andra.
När världen blir mörkare och våra rättigheter begränsas, när vi behandlas som politiska spelbrickor och när det stöd som vi behöver för att höras och synas dras in – då behöver vi stå tillsammans och vara stolta över de vi är.
Jag ville skriva den här gästledaren om hur härligt det är att få älska vem man vill, men det visade sig att det var inte så enkelt.
Det finns fortfarande så mycket kvar att arbeta för och det här är min chans att få visa att vi bara är helt vanliga människor som vill ha samma rätt att älska och vara oss själva som alla andra.
Med det sagt så önskar jag er Happy Pride!
