Fritt från tobak 2040 ett bra mål för Åland
Skall det lyckas? Tror vi på att Åland är fritt från tobak år 2040? Det skulle onekligen vara bra för folkhälsan, men det skulle en hel del annat också vara. Motion, sunda matvanor, återhållsamhet med alkohol.
Tobaksrökningen ökar bland ungdomar efter flera års nedåtgående trend. Det visar enkäten Hälsa i skolan, som Nya Åland skrev om nyligen. Varför?
Nu har en kampanj dragits igång av landskapet, ÅHS och tredje sektorn för att stoppa den här utvecklingen. År 2040 skall Åland vara tobaksfritt, är målet. Samtidigt kommer landskapsregeringen med ett förslag till ny tobakslag, som inte riktigt lever upp till den målsättningen. Varför?
Man vill ha en näringslivsvänlig lag. Det skall vara behändigt för köpmännen att sälja tobak, lätt för kunderna att köpa. Att det kan påverka folkhälsan tror hälsovårdsminister Wille Valve inte.
Han kan ha rätt. Man kan med fog anta att mycket av den tobak som röks på Åland har köpts ombord, i en taxfree-butik. Så länge försäljningen där sker öppet – och till lägre priser än i land – så lär det inte spela så stor roll hur butikerna exponerar varan.
Helt omöjligt att mäta effekten är det dock inte. Det är bara att fråga köpmännen i riket och i Sverige, där tobaken numera är gömd.
Också taxfree-butiken på Helsingfors flygplats har sedan rätt lång tid gömt undan tobaken i låsta skåp. I kassan finns en lista på vilka varor det finns att välja mellan och när kunden har bestämt sig går kassören till skåpet och hämtar det beställda. Där vet man med säkerhet hur åtgärden har påverkat försäljningen.
Att det här med tobak och rökning inte är enkelt att hantera har vi stött på förr. EU har förbjudit snus, som är rök- och luktfritt, medan cigarretter och cigarrer tillåts – där det är tillåtet att röka.
I den nya tobakslagen föreslår landskapsregeringen förbud mot smaksatta e-cigarretter. Så den som vill ”röka” en nikotinfri e-cigarrett med päronsmak får det inte, medan den som vill ha en med ren tobakssmak har fritt fram? Det kanske finns en logik där, men den är inte lätt att upptäcka.
Än så länge är det här ett förslag, det är lagtinget som har sista ordet så länge man håller sig inom de ramar EU tillåter. Det kanske finns rum för diskussion.
Samtidigt pågår som sagt kampanjen för att få ungdomar att inte börja röka. Det är bra och värt allt understöd. Men undvik gärna skrämselpropaganda. Och skuldbeläggning. När Birgitta Hermans på ÅHS säger att en rökare kostar samhället 100.000 euro per år så låter det som skuldbeläggning – inte av den som ännu inte har börjat och förhoppningsvis inte heller gör det, men av dem bland kompisarna som röker. En ungdom som börjar röka vid 18 års ålder har alltså vid fyllda 50 år kostat samhället 3,2 miljoner euro mer än den icke rökande kompisen? Kompisen, som istället tycker om söt läsk, godis och bullar och drabbas av typ 2 diabetes vid 45. Skrämselpropaganda det också, alla drabbas ju inte.
Men visst skulle det vara intressant att få veta hur man kommer fram till summan 100.000 euro per år. Och har man då dragit bort den summa samma rökare betalar i skatt? Och räknat in att en rökare sannolikt har kortare livslängd än en icke-rökare, vilket borde leda till något lägre vårdkostnader vid hög ålder?
Istället för att skrämma och skuldbelägga – säg som det är: Rökare luktar illa. Det är helt säkert mer avskräckande för en ungdom än hotet om en för tidig död.
