DELA

”Framför oss finns gårdagen”

På rikssidan skär man ner på historie- och religionsundervisningen på gymnasialstadiet från och med i höst. Med tanke på situationen i Europa känns det som en illa vald tidpunkt.
Rubriken är ett citat från den brittiska poeten Ted Hughes som på originalspråk lyder: Before us stands yesterday. Citatet användes också som rubrik i en insändare i Hufvudstadsbladet den 14 januari av filosofie doktor Matias Kaihovirta där han betonar betydelsen av historiekunskap för allmänbildningen och förståelsen för samhället.

Tre kurser historia ska de studerande på gymnasialstadiet i riket ha som obligatoriska kurser från och med augusti 2016. För 20 år sedan var sex historiakurser obligatoriska. De kurser som blir kvar handlar om människans utveckling från det att man började sprida sig från Afrika och fram till nu. Den andra kursen handlar om internationell politik från och med första världskriget. Bakgrunden till första världskriget lämnas bort. Den tredje obligatoriska kursen handlar om det självständiga Finland. Både den svenska och den ryska tiden lämnas bort.

På Åland är vi bundna av rikets läroplan för gymnasialstadiet eftersom vi använder samma studentexamensprov. Men på Åland har vi fler obligatoriska historiakurser än i riket, bland annat en kurs om Ålands historia.

I riket drar man även ner på religionsundervisningen men utökar samhällskunskapen med en kurs. Motiveringen är att de unga behöver veta mer om det samhälle de lever i. Vilket är helt korrekt. Men det är svårt att förstå samhället om vi inte vet varför det blivit som det blivit. Genom att läsa historia kan vi se orsaker till att vi har det samhälle vi har och sammanhanget i ett större perspektiv.

I vissa fall kan vi se att historien upprepar sig och dra lärdomar hur vi löser problem som återkommer. Genom både religion och historia lär vi oss mer om de främmande kulturer som vi ställs inför än genom att följa debatten på sociala medier och rasistiska hemsidor och bloggar.

Det vi också lär oss genom historieundervisningen är källkritik. Å ena sidan ändras sanningarna i takt med tiden, men vi lär oss också en förståelse för att just sanningar kan ändras.

Positivt är att samhällskunskapen utökas i den nya läroplanen. Men den ersätter inte historia. Historia tar upp de kulturella förändringarna, de filosofiska svängningarna och även religionens roll i historien. Utan detta blir de kommande generationernas uppfattning om världsutvecklingen väldigt fragmentarisk och endimensionell.

Hur ska de förstå varför samhället blivit som det blivit? Ingen religion har uppstått från en dag till en annan, utan orsaker. Ingen nation har bildats från en dag till en annan utan konflikter av olika slag.

Just nu behövs det en djupare kunskap om hur samhällen utvecklats för att förstå bakomliggande orsaker till krig, flyktingkriser och religiös fanatism. Vi behöver också en djupare kunskap om hur vårt eget samhälle, våra värderingar och vår välfärd uppstått.

Brist på perspektiv bakåt är ett hot mot samhället. Så enkelt är det.