Förundran inför astronomins framsteg
En ny era inom astronomin. Det mäktigaste rymdobservatoriet som byggts har producerat resultat. Den nya tekniken öppnar för att svara på några av människans stora frågor om ursprunget till vår existens. Men de vackra bilderna i sig bäddar också för förundran och perspektiv.
Det är svårt att missa de spektakulära, nytagna, bilderna som Nasa har släppt av stjärnor och galaxer. Tack vare det nya James Webb-teleskopet kan man nu få en tidigare aldrig skådad inblick i universums djup. Bilderna är hänförande. Med hjälp av det nya observatorier kommer man nu kunna få mera detaljrik information om rymden som så länge fascinerat människan.
”Vi ser dessa galaxer i detalj på ett sätt vi inte kunnat se tidigare”.
Det säger forskaren Jane Riggby till The Guardian.
Händelsen är så stor att det ålades president Joe Biden att presentera de nytagna bilderna av vårt universum i veckan.
”Det är en historisk stund. För USA och hela mänskligheten”, konstaterade han.
Men varför var detta då en så stor stund? Jo, för det för oss närmare gåtan kring början till allt liv.
En av bilderna visar ett galax-kluster som det såg ut för 4,6 miljarder år sedan – tiden det tog för ljuset att färdas genom rymden till Webb-observatoriets speglar. I bakgrunden skymtar galaxer som är 13 miljarder gamla, vilket börjar snudda vid den livslängd man tror universum har, 13,8. Det som hägrar för forskarna är alltså att kunna fastställa ”den kosmiska gryningen”.
Men vem vet vad mer vi nu kan få veta tack vare tio miljarders satsningen som möjliggjorts i samarbete mellan amerikanska, europeiska och kanadensiska rymdkontor.
”När du tittar på något så här stort så kommer vi kunna ge svar på frågor som vi inte ens vet ännu”, säger Nasa-chefen Bill Nelson i ett pressmeddelande.
Människan har alltid varit intresserad av astronomi. Observationer gjorda med det nakna ögat har använts för att navigera, räkna tid och för att planera jordbrukssäsonger.
Den första bilden av jorden sedd från yttre rymden togs i oktober 1946 och sedan dess har astronomin utvecklats snabbt. Idag får forskare data från en myriad av teleskop placerade både på jorden och i rymden. Idag kan vi studera inte bara synligt ljus utan också hela det elektromagnetiska spektrat av ljus.
Rymdkunskapsjakten har även lett till framsteg på hemmaplan. Astronomi kan länkas till utveckling av en bredd olika sektorer; industri, flygteknik, medicin, energi och internationellt samarbete.
För att ta en väldigt handgriplig sak så har du i din mobil instrument som ursprungligen utvecklades för rymdforskning.
Astronomin är alltså värd de astronomiska summorna som läggs på den. Det är svårt att tänka sig hur vårt samhälle idag skulle se ut utan de framsteg som gjorts för att luska i universums mysterier. Samtidigt är rymdforskning en allmänmänsklig gärning av det filosofiska slaget – att ge människor perspektiv på livet på jorden.
Det har konstaterats tidigare på denna ledarsida hur viktigt det är med en känsla av förundran och litenhet i allt det stora. Att beskåda dessa bilder som visar skimrande stjärnkonstellationer och bergsliknande, glittrande och rökiga galaxer är häpnadsväckande. Tänk vad vackert, ofattbart stort och mystiskt vårt universum är. Att känna sig liten i världen behöver inte vara en dålig sak, tvärtom. Det sätter oss själva och världen i perspektiv samt gör att vi inser behovet av, och värdet i, varandra. Enligt forskning stimulerar en känsla av förundran bland annat prosocialt beteende, medkänsla och generositet. Det kan också minska stress och göra oss gladare, mer inspirerade, kreativa och energiska.
De nya bilderna som nu kablas ut bäddar för fortsatta vetenskapliga framsteg och potentiellt nya kunskaper om hur universum kom till. Men det kan också ge oss oanade insikter på ett mer filosofiskt plan.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
