Förebyggandet av mobbning sker även utanför skolan
Nu börjar skolan för de flesta åländska skolungdomarna. För många är det trevligt att återse sina skolkamrater efter sommaren. Men för vissa kan det kännas tufft att veta att mobbningen eller utsattheten intensifieras igen.
Skolorna har givetvis ett ansvar att förhindra mobbning. Den här hösten träder den nya läroplanen för de åländska grundskolorna i kraft. I den nya planen ingår bland annat skrivelser om nolltolerans mot mobbning.
”Ingen ska utsättas för trakasserier och mobbning oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller annat skäl. Skolan ska aktivt motverka kränkande handlingar och intolerans.” står det i den nya läroplanen.
Men ansvaret för att förhindra mobbning ligger inte enbart hos skolpersonalen och ungdomarna själva. Barn och unga vistas inte bara i skolan – det finns en värld utanför också. Vuxna utanför skolan har ett ansvar i egenskap av förebilder –speciellt vårdnadshavare.
Enligt enkäten ”Hälsa i skolan” från 2019 uppgav 4,7 procent av de åländska åttorna och niorna att de blir mobbade minst en gång i veckan. Det är en viss nedgång från tio år tidigare då motsvarande siffra låg på sex procent. Hos de åländska yrkesläroanstalterna var siffrorna strax under grundskolans och på Ålands lyceum har siffran dansat runt en procent de senaste tio åren.
Bakom statistiken finns riktiga människor som lider av mobbningen. Sakkunniga menar att internets framfart gjort att mobbningen inte längre är begränsad till en fysisk plats utan att den pågår konstant.
Även uppfostran pågår konstant och man utvecklas kontinuerligt av nya intryck. Därmed pågår också mobbningsförebyggandet hela tiden. Äldre ungdomar, föräldrar och andra vuxna tänker inte alltid på sitt eget agerande och vilken inverkan ens kommentarer och handlingar har på yngre. Men tillsynes obetydliga kommentarer från ett föredöme har ofta en större betydelse än vad man kan tro.
Vårdnadshavarna förmedlar värdegrunder för sina barn. I hemmet är det inte ovanligt att föräldrar och storasyskon kan komma med nedlåtande kommentarer om exempelvis utseendet på en person på TV eller om någon ”idiot” som varit i farten. Det är viktigt att vara medveten om hur man själv som föredöme pratar om andra människor.
Viktigast av allt är att leva som man lär. Det är det som sätter ribban för vad som är tillåtet. Föräldrar ska vara tydliga med vad som är rätt och vad som är fel. Vilken vikt har en predikan om att inte svära eller kalla andra för ”fetto” om man själv gör det? Det visar att det är okej att göra så.
Det är också värt att lyfta upp hur stor inverkan en enskild person kan ha för någon som känner sig utanför eller mobbad. En utsatt kan hitta en fristad hos en vuxen, vilket kan vara avgörande för den personens situation. En jämnårigs inbjudan till en snapchat-grupp eller liknande kan vara av oerhörd vikt för en utsatt. I egenskap av förebild och uppfostrare behöver vuxna aktivt uppmana till att visa vänlighet.
De som jobbar med barn och unga har även uppmanat vårdnadshavare att visa lika mycket intresse för vad ungdomarna gör på nätet som för allt annat. För dem är det som händer på nätet lika verkligt som andra platser.
Nu när skolorna är igång igen kan vi som är äldre reflektera över vår egen roll i skolungdomarnas liv. Det lilla vi gör kan ha större betydelse än vad vi kanske tror. Det kan också behövas en påminnelse om att intressera sig för vad som pågår i deras liv – både i skolan och på nätet.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
