För många ingredienser i Birka-Eckerösoppan
Ju fler kockar, dess sämre soppa, heter det. Vad gäller Eckerö och Birka har vi inte råd att låta kockarna soppa till det. Men vi har heller inget att säga till om.
Nu vet vi det.
Birkas styrelse säger nej till att sälja ut bolaget i bitar. Det lönar sig bättre att fortsätta med såväl kryssnings- som lastfartygstrafiken och plocka in pengar efter hand.
Det var inget oväntat besked. Det oväntade hade varit om styrelsen kommit till att ägarna inte vill ha kvar Birka.
Oväntat var det inte heller att Birka-sidan i styrelsen tog de två buden som bevis för att Eckerös bud på Birka är för lågt. För lågt för den halva av Birkas ägare som inte heter Rederi ab Eckerö.
Det är givet att Birka-sidan vill få ut ett så högt pris som möjligt för sina ägares räkning. Men egentligen är det väl så att man inte vill att ägarna säljer, och då talar man om för dem att budet är på tok för lågt. Då säljer ingen, för man vill inte bli lurad. Eller pressar upp priset så högt så Eckerö drar sig ur.
Det är ingen svår uppgift eftersom åtminstone de små ägarna tycker det är roligare att äga än att inte äga. Och lurade vill de definitivt inte bli.
Sett ur Eckerös synvinkel vill man betala så litet som möjligt. Det är varje köpares önskan. Planen är ju inte att sälja ut bitarna för stora pengar utan fortsätta med verksamheten, men på litet stadigare bas och med större lönsamhet. Även om Birka och Eckerö rimligen inte kan vara konkurrenter så kan man säkert dra nytta av att samordna en del av verksamheterna.
Otänkbart är det inte heller att det inom Eckerö, som den helt dominerande ägaren i Birka, finns uppfattningen att Birka inte har skötts på bästa sätt. Det är ingen hemlighet att en och annan tycker satsningen på Birka Paradise var en miss. Man byggde ett fartyg bara aningen större än det gamla, men som skulle dra in mera pengar genom att locka ombord mer penningstarka passagerare.
Problemet var väl att folk inte ser ”Ålandsbåten” som någonting exklusivt utan snarast kopplar ihop begreppet med billig fylla. Sånt betalar man inte för.
Om Birka nu har lyckats vända den trenden så är rederiet verkligen att gratulera. Det gynnar inte bara Birka utan också resten av Ålandstrafiken och den åländska turismen som helhet. Om turismen skall ha en framtid behöver fler besökare koppla ”Åland” till kvalitet.
Men det var en parentes.
Efter att Birkas styrelse nu har sagt nej till de två kockar, som anmälde intresse för dels lastfartygssidan, dels kryssningsfartyget har nu ytterligare en kock dykt upp på scenen. Bror Husell vill köpa Birkas aktier i Eckerö och på så sätt göra slut på korsägandet.
Om det har varit ett problem att Birka äger aktier i Eckerö så blir man av med det genom Husell. Men hela den här affären har handlat om att Eckerö äger halva Birka och vill ha mer. Där ändras ingenting på kort sikt.
Om däremot Husells plan är att möblera om i Eckerös ledning och styrelse så kan det hända saker. Vi vet bara inte vad. Med flera tusen små aktieägare är det omöjligt att veta hur blocken ser ut framöver och hur mycket makt Eckerö vill ha i Birkas styrelse. Om Birka finns kvar.
En sak måste folk i vilket fall som helst ha klar för sig, kockan Husell har inte satt ner skeden i soppan för att skänka bort sina pengar. Linden kan ha varit en litet nostalgisk affär, som inte behöver ge vinst de närmaste åren. Men är man affärsman som Husell så satsar man inte 18 miljoner euro av ren välgörenhet.
Vi vet inte ännu om Husell får köpa Birkas Eckeröaktier. Vi vet inte om Eckerö förmår gå i land med att köpa Birka. Vi vet väldigt litet just nu.
Båtar är båtar, aktier är aktier. De kan säljas, köpas, bytas ut, läggas ner. Det vi vet är att de små aktieägarna definitivt vill ha kvar sina rederier. Och vi andra vill ha kvar trafiken. Om kockarna inte lyckas med det så är de inte väldigt skickliga.
