Flyktingkrisen ger chans till samarbete
Nu har Europas flyktingsituation blivit verklighet för Åland. Ålänningarna är redo och villiga att hjälpa, men riskerar byråkratin att bromsa ivern?
Ålands kommuner har chansen att samarbeta för att hjälpa både flyktingar och grannkommuner i riket.
För en vecka sedan landsteg människor på flykt och Åland var redo att efter bästa förmåga ta hand om de nyanlända. Mariehamns församling och Röda Korset stod beredda att bistå med nödboende eller på annat sätt hjälpa de nyanlända som sedan har åkt vidare till Åbo för att fortsätta en eventuell asylprocess.
Welcome Refugees Åland fyllde igen i luckorna där missförstånd uppstod. Många vill hjälpa till i det vår del av världen bara har kunnat följa på håll genom tidningar och tv.
Vi har vetat att människor på flykt från bland annat kriget i Syrien och oroligheterna i Afghanistan förr eller senare skulle hitta till Norden. Redan i vintras borde intergrationsplaner ha tagits fram. Redan i vintras borde nödvändiga avtal ha slutits och utredningar gjorts färdiga. Ge ålänningarna som står i startgroparna ivriga för att få hjälpa till chansen att göra det.
Åland kan hjälpa genom att ta emot kvotflyktingar. Mottagandet ska hanteras av kommunerna och de beslutar om de vill ta emot kvotflyktingar. Mariehamn och Jomala har redan tackat ja till att ta emot. Hatten av. De andra kommunerna tvekar än.
Det finns flera orsaker till att mindre kommuner tvekar inför ett eventuellt åtagande. För att kommuner ska kunna ta emot flyktingar måste de sluta avtal med en NTM-central i riket. Kommunen bär sedan huvudansvaret för personerna. De ekonomiska effekterna spelar en roll i att flera kommuner ställer sig undrande vilket är förståeligt.
För en liten kommun kan de ekonomiska konsekvenserna bli stora. En annan orsak är de praktiska frågorna som hur man ordnar med tolkar och dylikt. Kommunerna får nu chansen att testa sina sammarbetskunskaper. Genom att dela på kostnaden för de insatser som behövs minskar utsattheten och därmed borde också tröskeln för att säga ja till mottagande sänkas.
Åland skulle kunna hjälpa genom en flyktingförläggning där människor har rätt att söka asyl och sedan kunna uppehålla sig här medan ansökan behandlas.
Människor på flykt som vill söka asyl i Finland måste få sin ansökan behandlad av migrationsverket som inte har någon verksamhet på Åland. För att kunna starta en flyktingförläggning för de som inte redan har beviljats asyl måste migrationsverket i Finland bistå med personal. Åland har inte behörighet i asylfrågor. Migrationsverket måste flytta sina befintliga resurser till Åland och hittills har behovet inte varit tillräckligt stort eftersom för få människor har kommit via Åland.
Kansliminister Wille Valve (M) har sagt att processen med att etablera en asylmottagning på Åland kan ta flera år. Det är både bra och dåligt. Å ena sidan behöver vi ett genomtänkt system som också kan fungera på lång sikt. Å andra sidan behöver vi också snabba lösningar.
Vi kan inte bara agera långsiktigt när människor på flykt i allt större utsträckning söker sig till Finland. Vi ska inte säga nej till snabba åtaganden för en akut situation kräver snabba åtgärder.
Landskapet Åland har begränsade möjligheter att påverka vilken roll Åland kan spela i hjälpinsatsen. Beslutandenivåerna är antingen stat eller kommun och hur gärna den åländska regeringen vill hjälpa står de mellan de byråkratiska stolarna.
Vi behöver ett snabbt och målmedvetet agerande för att alla som vill hjälpa ska ges chansen. Det vinner alla på.
