Finlandssvensk minoritet behöver humaniora
De humanistiska ämnena får hela tiden kämpa för sitt existensberättigande, likaså vetenskaplig forskning i allmänhet. Om det svenska språket och den svenska kulturen i Finland ska överleva behöver de synliggöras på forskningsfältet, annars faller de ut i den vetenskapliga periferin.
Det rådde länge ovisshet om professuren i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet skulle ledigförklaras efter Ebba Witt-Brattström, som gick i pension första juli. På grund av de hårda sparkraven som Helsingfors universitet har ställts inför, fanns det länge många farhågor om vad som ska hända efter Witt-Brattströms pensionering.
Tidigare i våras fanns det inget beslut om tjänsten skulle ledigförklaras eller inte. Frågan orsakade debatt i flera dagstidningar, också i Sverige.
Den väckte uppmärksamhet, eftersom situationen är ett symptom på en återkommande tendens, att humanistiska universitetsämnen bortprioriteras. Humanistiska ämnen är exempelvis svenska språket, litteraturvetenskap, historia, folkloristik, psykologi, teologi, genusvetenskap och så vidare.
I juni klarnade beslutet, professuren ledigförklaras i augusti. Även om tjänsten utlyses i höst, är det en lång process framför tills en ny professor kan tillsättas. Institutionen vid nordisk litteratur får klara sig med reducerad personal tills vidare.
Obesatta timlärartjänster och professurer är tyvärr inget nytt, utan något som hänt flera gånger vid Helsingfors universitet under de senaste åren. I en artikel i Hufvudstadsbladet den första juli säger Thomas Wallgren, professor i filosofi och medlem i universitetets styrelse, att Helsingfors universitet bryter mot sina egna regler, när det inte finns en ersättare för professor Ebba Witt-Brattström från och med den första juli.
Wallgren anser även att behovet av att utlysa tjänsten har varit tydligt sedan februari. Fyra svenska professurer borde den humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet ha, vilket det inte finns för närvarande. Hela situationen belyser att den finlandssvenska humanistiska forskningen hänger på en skör tråd, och det är oroväckande med tanke på den finlandssvenska kulturens överlevnad.
För om det inte bedrivs forskning om det svenska språket och den finlandssvenska kulturen samt litteraturen i Finland, var görs det då? Vem placerar då Svenskfinland på det humaniora forskningsfältet i ett nordiskt och globalt perspektiv?
Det svenska språket och den finlandssvenska kulturen i Finland är ett steg närmare sin död, om det inte finns humanistiska universitetsämnen på svenska i Finland. På tjugo år har antalet studieplatser inom humaniora minskat från 3 000 till 2 200 i Finland.
Men det är alltså inte bara de humanistiska ämnena som bortprioriteras, utan också den vetenskapliga forskningen i allmänhet. Den vetenskapliga forskningen erhåller inte tillräckligt med finansiering, till exempel i våras skar man i Finland ner vetenskapens finansiering med 35 miljoner euro.
Kristina Malmio är universitetslektor vid finsk-ugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet. Hon poängterar i essän ”Lider regeringen av en mystisk sjukdom, konstfientologi?” i Hufvudstadsbladet den fjärde juli: ”Det är många inom universitetsvärlden i Finland som oroat sig över hur den vetenskapliga autonomin och friheten har brutits ner i Ungern under den nuvarande ledningen. Men frågan är om inte detsamma redan skett i Finland”.
Oklarheten kring professuren vid nordiska litteraturen vid Helsingfors universitet är bara ännu ett varnande exempel på hur lite humanistiska ämnen prioriteras.
Det är en ödesfråga även för Åland.
Om det inte finns forskning på svenska i Finland som bedriver dylika frågor, suddas finlandssvenskarna och ålänningarna ut i den vetenskapliga periferin.
I en artikel 30 april i Svenska Yle säger Ebba Witt-Brattström: ”.. det finns ett väldigt stort behov av att kunna tolka, se saker i perspektiv och se undertexter, som man inte finner så mycket på sociala medier. Så just i vår tid är humaniora nog ännu viktigare”.
Humaniora är en pelare för den finlandssvenska minoriteten.
Vi får hoppas att det i framtiden görs beslut som skapar mindre ovisshet.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
