Finland bör höja flyktingkvoten
Pappan ligger med ansiktet ner i vattnet. Hans knappt två år gamla dotter ligger intill honom med armen lindad runt hans hals. De är båda döda. På flykt mot ett drägligare liv.
Kroppen av den brasilianske pappan Óscar Alberto Martínez Ramírez och hans dotter Valeria hittades på måndagen. De drunknade när de försökte ta sig över floden Rio Grande som separerar Mexiko och USA. Bilden som figurerat flitigt i medier för tankarna till den lilla syriska pojken Alan Kurdi som 2015 drunknade på flykt till Europa och sköljdes upp på den grekiska ön Kos.
De är inte ensamma. Dagligen dör människor på flykt undan krig, fattigdom och våld. De drömmer om en vardag med mat på bordet i ett fritt, rättvist samhälle. Många mister livet i jakten på sådana
saker som vi i mer privilegierade delar av världen tar för givet.
Enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR befann sig 70,8 miljoner människor på flykt i slutet av 2018. Det är en rekordartat stor siffra. Hälften av dessa är barn under 18 år.
”Vad vi ser i dessa siffror är en bekräftelse på en stigande trend i antalet människor som behöver skydd undan krig, konflikt och förföljelse”, säger
Filippo Grandi, FN:s flyktingkommissionär.
Klimatkrisen kommer medföra att siffrorna ökar ytterligare. Bara under 2018 tvingades 16,1 miljoner fly på grund av klimatrelaterade orsaker. 2050 kommer uppskattningsvis 150–200 miljoner människor lämna sina hem på grund av torka, stigande havsnivåer eller extremväder.
Sedan 2001 har Finlands flyktingkvot varit 750 personer per år. Kvoten ökades åren 2014 och 2015 på grund av den svåra situationen
i Syrien, då Finland tog emot 1 050 nödställda. Under 2014 ansökte 3 600 personer om asyl i Finland, varav drygt 1 300 ansökningar godkändes.
Men man skulle kunna ta emot fler. Finland skulle klara av 100 000 asylsökande visar en undersökning som Inrikesministeriet har beställt av företaget Inforglobe.
Skillnad mellan kvotflyktingar och asylsökande är att kvotflyktingar väljs ut från flyktingläger av UNHCR medan asylsökande är de som tar sig till ett EU-land. För att få asyl krävs en utredning och på basen av det beviljas man eller nekas flyktingstatus. Kvotflyktingar är det antal som regeringen beslutat att Migrationsverket under ett år ska vidarebosätta till Finland.
I det nya regeringsprogrammet föreslås att antalet kvotflyktingar 2020 höjs till minst 850. Efter det uppskattas antalet kvotflyktingar årligen till mellan 850 och 1 050 med beaktande av antalet asylsökande. Men Amnesty har kritiserat Finland för att inte göra tillräckligt och samlar just nu in namn för att man ska flerdubbla sin kvot.
En höjd flyktingkvot är inte bara en god sak, utan också nödvändigt för Finland. Den dystra demografiska utvecklingen gör att vi behöver invandring.
Många kommuner runtom i landet har insett detta och intresset för att ta emot fler flyktingar har växt. Landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund föreslår till exempel att kvoten ska höjas från nuvarande 750 personer per år till 1000 eller helst 1500.
Åland har sedan 1990-talet tagit emot kvotflyktingar och 2018 fick vi en ökning med 26 nya ålänningar på detta sätt. Flyktingmottagningen baserar sig på att det finns kommuner som är
beredda att ta emot och välkomna flyktingarna som nya kommuninvånare. Projektet En säker hamn, som startades 2015, syftar till att förbättra mottagningsberedskapen på Åland där sju av sexton kommuner tagit beslut att erbjuda kommunplacering för kvotflyktingar.
Ju större den globala flyktingkrisen växer sig,
desto större blir ansvaret för en välmående stat som Finland, och ett välmående landskap som Åland,
att axla.
”Det är ett tecken på en civiliserad stat att vi tar hand om de människor som är svagast i världen.” Det säger statsminister Antti Rinne i en HBL-
intervju.
Just nu finns det drygt 70 miljoner av dem.
