Finansiera internet via skattesedeln
Ska tillgången till internet finansieras via skattesedeln?
När lagtinget debatterade digitaliseringsrådets rapport lyftes både framtidsvisioner och farhågor fram. Men vi får inte glömma själva uppkopplingen.
Ska vi se på internet som en landsväg eller som tv. Frågan kan tyckas märklig men vi borde ställa den inför den digitaliseringsprocess som landskapet nu med iver kastar sig in i.
Under lagtingets måndagsplenum diskuterades digitaliseringsrådets rapport, om hur Åland ska lyckas ta steget in i nästa fas av utvecklingen.
I debatten lyftes frågan om demokratiperspektivet i arbetet med digitaliseringen. Inom en snar framtid har vi ett system för att e-rösta, vi ska kunna få råd av läkare via datorn eller läsplattan och skolan ska bli mer digital. Men då måste också den nya digitala verkligheten göras tillgänglig för alla, oavsett om man bor i skärgården eller i Mariehamn, om man bor i villa eller på ålderdomshem.
Tillgänglighetsfrågan har två aspekter. Dels måste tekniken utformas så att alla kan tillgodogöra sig informationen.
Och dels måste alla ha råd att ta del av tekniken. Det är inte billigt med en dator, läsplatta eller smart mobiltelefon.
Om samhället och dess beslutsfattare vill styra flera funktioner mot det digitala samhället måste alla kunna ta del av funktionerna i framtiden.
Det får inte uppstå en situation där medborgare inte kan tillgodogöra sig information för att de inte har råd att köpa tillbehören.
Men en aspekt som inte lyftes fram i lagtingsdebatten är att själva infrastukturen för nätet inte heller är gratis för användarna, det vill säga uppkopplingen. Vid till exempel bilismen har vi gjort tvärt om. Där har vi gemensamt via skattesedeln tagit ansvar för vägarna, men bilar eller bussturer får alla ansvara för själva.
En fråga som är värd att debattera i lagtinget är om själva uppkopplingen inte borde vara som vägnätet, alltså skattefinansierad och tillgänlig för alla.
Där har Åland chans att bli en föregångare. Där kan Åland vara med om att omdefiniera internets betydelse från att främst vara en underhållningskanal, som tv, till att bli en del av samhällets infrastruktur, som vägnätet.
Ett förslag kunde vara att erbjuda ett grundutbud för 4G eller, förhoppningsvis snart, 5G. Kanske med en begränsad datakvot eller uppkopplingshastighet. Vill sedan användaren ha snabbare uppkoppling eller mera trafik så finns leverantörerna kvar precis som i dag.
I Sverige kan kunder surfa på vissa sociala medieappar utan att det kostar användaren något.
Att göra landskapets egna sidor och kanaler tillgänliga utan att det kostar användaren något, eller finansiera den via skattemedel kanske skulle kunna en väg att gå.
Om vi på allvar ska skapa förutsättningar för ett demokratiskt digitalt samhälle borde våra folkvalda politiker i alla fall ställa sig frågan om skattefinansierad tillgång till nätet är ett rimligt alternativ eller inte.
(Teckning av Tomas Enqvist)
