SÖK
MENY
Få är ”psykiskt friska” hela livet
Fyra av fem finländare får någon gång i sitt liv en psykisk diagnos. Oftast rör det sig om ångest eller humörstörningar. Mental hälsa befinner sig på ett brett spektrum, där alltså de flesta någon gång i livet upplevt sig vara i behov av stöd, behandling eller förståelse.
År 1930 fick 1,4 procent av den finländska befolkningen diagnosen ”sinnessjuk”. Vad det inbegrep kan man bara spekulera om. Det var säkert allt från allvarligare psykstörningar till sådant vi idag skulle klassa som exempelvis ångest (tillstånd som för individen förstås kan vara både allvarligt och smärtsamt, men ofta är behandlingsbart). Kanske fanns det bland dessa också kvinnor som bara ansågs hysteriska eller svåra att kontrollera. Gudarna ska veta att historien varit full av kvinnor som stämplats ”sinnessjuka”.
50 år tidigare hade den amerikanska journalisten Nellie Bly wallraffat som patient på ett mentalsjukhus i New York där hon mötte ett flertal kvinnor som inte alls hade psykiska problem bortom att de var oönskade av familj eller makar. Andra hade problem av mildare grad som i dagens värld lätt kunde ha behandlats. För de stackare där sinnet var bortom den dåtida fattningen så fanns oftast bara isolering och våld som verktyg. Ofattbart tragiskt.
Vilka de här 1,4 procenten omfattade i Finland för 100 år sedan är svårt att idag veta. Men ett är säkert, mörkertalet för den stora variationen och existensen av psykiska utmaningar, som förstås redan då fanns, måste ha varit stor.
Det för oss till Finland år 2025. Där merparten av alla finländare någon gång fått en diagnos för en psykisk störning, beteendestörning eller neuropsykiatrisk störning. Detta enligt forskning gjord vid Helsingfors Universitet. Bland den finländska befolkningen är ångest- och humörstörningar vanligast.
”Psykiska utmaningar berör vid något tillfälle de flesta människor – antingen personligen eller genom någon närstående”, säger forskarpostdoktorn Kimmo Suokas vid Helsingfors universitet till STT.
Enligt Helsingfors Universitets sammanställning får män diagnos tidigare än kvinnor. Men vid 100 års ålder har totalt 77 procent av kvinnorna och 70 procent av männen någon gång drabbats av en störning. Det finns en peak i statistiken i ung ålder och sedan igen i äldre år då demenssjukdomarna slår till. Om man bortser från demens och psykiska störningar i samband med fysiska sjukdomar berörs 66 procent av kvinnorna och 60 procent av männen av någon diagnos under sitt liv.
Mängden diagnoser förklaras av att tröskeln för att söka hjälp har blivit lägre då stigmat kring att prata om psykiska utmaningar blivit mindre. Tillgången till vårdtjänster har också ökat.
Psykisk hälsa befinner sig på ett brett spektrum och det finns många gråzoner. Det börjar finnas en ökad förståelse kring att precis som vi skiljer oss till kroppar så skiljer vi oss också i psyket. En del är medfött, annat orsakat av trauma eller miljö. En del problem ter sig oförklarliga. För många hjälper det att få en diagnos som både kan hjälpa en förstå sin egen hjärna och peka på vägar framåt. Vissa diagnoser går att medicinera, andra behöver ändrade rutiner och livsstil. Somliga behöver hjälp hela livet, andra i perioder eller enstaka gånger. Men få går alltså oberörda av den psykiska variationens spektra.
Bara för att det är vanligt så ska dock inte psykiska utmaningar förringas. De kan vara livshotande och traumatiska för den enskilde individen samt närstående. Vissa diagnoser är också mer svårbehandlade och kroniska än andra. Därför är det bra att vi kan fånga upp de med hjälpbehov så tidigt som möjligt, för att ge dem verktyg och stöd.
Men kanske det kan vara tröstande för någon där ute som kämpar, att höra att så många andra har liknande utmaningar. Förhoppningsvis hjälper den här nya statistiken att guida oss mot en mer inkluderande och holistisk psykvård som rör sig allt längre från stela normer och stigma till förståelse och stöd. Målet är att alla, oberoende av psykestillstånd, kan leva ett gott och välmående liv. Och förhoppningsvis är benämningar som ”sinnessjuk” och stora mörkertal förpassade till historien.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
