DELA

EU:s stödpaket inget universalpiller

Stödgarantipaketet på 750 miljarder euro ger euroländerna andrum. Men när glädjeruset hade lagt sig i går fortsatte den europeiska skuldkrisen att sätta sitt avtryck på världens börser.
Många frågar nu sig vilka effekter EU:s miljardpaket har på lång sikt.

I måndags presenterade EU:s finansministrar ytterligare ett räddningspaket för krisdrabbade euroländer. Med bidrag från Internationella valutafonden (IMF) är paketet värt 750 miljarder euro. Det är en svindlande summa.
En snabb jämförelse: 750 miljarder euro motsvarar, enligt FNB, 163 stycken Öresundsbroar eller sex internationella rymdstationer. Eller vad sägs om 750 lyxkryssare av modell Oasis of the Seas?
Tydligen var också krispaketet tillsammans med Europeiska centralbankens penningmarknadsåtgärder tillräckligt för att inledningsvis lugna marknaderna. Nu finns det en garanti för att krisdrabbade EU-länder har tillgång till pengar den dag de behöver ett nödlån. Det man har gjort är att skapa ett skyddsnät som ska klara riktigt tunga fall, men förhoppningen är förstås att det inte ska behöva aktiveras.
De stora börserna i Europa och New York steg snabbt på måndagen och även Asienbörserna gick upp något. Euron förstärktes klart och räntorna på krisländernas statslån sjönk med flera procentenheter.


Men det var den första dagen. I går hade optimismen redan lagt sig och de stora europeiska börserna noterade nedgångar. Euron försvagades ordentligt. Det står klart att marknaden fortfarande inte är hundra på att euroområdet ska klara sig ur krisen och det kommer att ta tid innan man vet vilken effekt EU:s finansministrars uppgörelse får på sikt.
För EU-paketet löser inte de strukturella problemen. De krisdrabbade länderna måste fortfarande åtgärda sina statsunderskott och skulder. Stora offentliga åtstramningar är att vänta, och det finns en oro för den ekonomiska tillväxten.

EU: ledare har även en annan oroshärd att tackla. Hur ser förtroendet bland EU-medborgarna ut? Sitter de på samma ”vi-känsla” som EU:s finansministrar? Eller kommer de missnöjda rösterna att bli fler?
Det är nog inte bara tyskarna som känner en viss ovilja att vara med och dela på notan när länder som misskött sin ekonomiska politik nu kryper till korset skakandes sina tomma euromärkta spargrisar. Finland, som ibland kallats EU:s mönsterelev, ska utöver pengarna till Grekland ställa upp med lånegarantier för över åtta miljarder euro. Varför ska vi sota för att några länder vid Medelhavet har tabbat sig, muttrar mannen på gatan – och EU-kritikerna vädrar morgonluft.
Nej, stödpaketet är inget universalpiller. För att medicinen ska verka måste länder som Spanien och Portugal redovisa hur man ska komma tillrätta med sina statsfinanser. Det gör dom den 18 maj.
Nu väntar ett stålbad och det kommer att göra ont. Fråga grekerna.

ANNIKA KULLMAN