SÖK
MENY
Europaparlamentsvalet – nästan kommunalval
”Det är det där jäkla EU!”
Uttryck av frustration som riktar som mot EU är inte ovanligt att höra. Men EU är inte ”något där långt borta”, inte en diffus makt vi inte kan göra något åt förutom att klaga. För det är nu du faktiskt har chansen att påverka. En enda EU-parlamentariker har stor makt. Och det EU bestämmer påverkar hela vägen till servicen i din hemkommun.
Den 6–9 juni är det dags. Samtidigt som Åland firar sin självstyrelse går Europa till valurnorna. Då ska vi nämligen välja vilka 720 personer vi européer vill att ska sitta i EU-parlamentet för de kommande fem åren.
Generellt sett burkar vi inte vara särskilt duktiga på att rösta i EU-parlamentsvalet. I det senaste EU-valet, år 2019, minskade valdeltagandet något på Åland och landade på 50,8 procent, vilket ligger väldigt nära genomsnittet i EU som helhet (51 procent) men betydlig högre i Finland som helhet där valdeltagandet var endast 42,7 procent.
Kanske de något högre siffrorna här har att göra med att vi ålänningar på oftare påminns om hur EU påverkar vår vardag? Inte minst via skattegränsproblematiken, planer på storskalig havsbaserad vindkraft, de många primärproducenterna och nu senast nya fiskekvoter.
Men EU ligger faktiskt ännu närmare än vad många tror. Finlands kommunförbund går så långt att man i det senaste numret av sin tidning Kommuntorget kallar EU-valet för ett kommunalval.
På uppdrag av förbundet har den Ålandsbekanta kommunforskaren Siv Sandberg utrett hur EU påverkar hela vägen ut i kommunerna. Sandberg har utgått från 20 kommuner, med stor geografisk spridning och i olika storlek, och kommit fram till att av kommunstyrelsernas ärenden har cirka 45 procent en direkt eller indirekt koppling till beslut som tagits på EU-nivå, en observation som ligger i linje med vad motsvarande andra nordiska utredningar kommit fram till.
Mest EU-kopplingar fanns inom (stads)miljösektorn och minst inom kultur, fritid och utbildningsrelaterade frågor.
”Det mest typiska beslutsärendet som har ett direkt samband med EU:s regelverk är ett upphandlingsbeslut eller ett planläggningsbeslut”, konstateras i sammanfattningen, samtidigt som man påpekar att EU påverkar den lokala vardagen också där det inte syns i någon föredragningslista.
Även om ingen åländsk kommun ingår i sammanställningen och självstyrelsen säkert påverkar detaljer för Ålands del så ska resultatet ses som en ögonöppnare. Vad EU-beslutar är ytterst relevant för varje ålännings vardag.
Vad kan då en enskild EU-parlamentariker göra för skillnad?
Väldigt stor, om man får tro de finländska parlamentarikerna själva. När svenska Yle nyligen intervjuade de parlamentariker från Finland som väljer att sluta i år, var de alla rörande överens om att de har kunnat påverka under sina år i parlamentet. Dels vilka förslag som läggs fram, men även rent konkret de olika förslagens innehåll. Enligt dem sitter en enskild EU-ledamot till och med på mer makt än en minister i Finlands regering. Detta eftersom man i EU inte på samma sätt alltid är bunden till ett visst parti eller andra, kanske ovidkommande tidigare, överenskommelser, utan kan utgå från sakfrågor.
Hela nio av de hittills 14 finländska parlamentarikerna återfinns också på en ”topplista” över de som jobbat aktivast inom parlamentet. Jordbruk, mat, miljö och digitala ärenden lyfts som ämnen som just finländska ledamöter har haft en aktiv roll inom.
På listan saknas Sannfinländarnas ledamöter. Det faller sig kanske naturligt eftersom parlamentarikerna i grupperna ute på högerkanten har en negativ inställning till hela EU.
Experter förutspår att vi kan se ett betydligt mer polariserat EU och ett mer splittrat EU-parlament efter vårens val.
EU påverkar mer än vad vi tror, nu är det hög tid för oss att vara med och påverka vilket Europa vi vill ha.
