Ett politiskt misslyckande att jämställdheten havererade
Bara några få procent av de coronastöd som delades ut till företag av Finlands regering under pandemin beaktade jämställdhetsaspekten. Resultatet blev att jämställdheten mellan män och kvinnor försämrades i landet – till följd av politiska beslut.Det är inget annat än ett fullständigt misslyckande.
När besluten om begränsningar och stödåtgärder under coronapandemin fattades av Finlands regering saknades både jämställdhetsperspektivet och utredningar om hur de politiska jämställdhetsmålen påverkades av besluten. Det fastslår forskare vid Tammerfors universitet i en färsk utredningsrapport.
Rapporten, som är över 200 sidor lång, belyser hur pandemin påverkade jämställdheten i Finland och omfattar allt från samhällets ojämlika strukturer och fördelningen av omsorgsansvar till hur våldet i nära relation utvecklades under restriktionerna. Konsekvenserna för jämställdheten till följd av politiska beslut avhandlas i ett eget kapitel.
Ett exempel där jämställdheten glömdes bort i det politiska beslutsfattandet var när coronastöden betalades ut till företag. Det är ett område där bristen märktes av tydligast, enligt forskarna.
Särskilt i början av pandemin drabbades kvinnodominerade branscher som turism- och restaurangnäringen och frisörsalonger hårdast av nedstängningarna, vilket ledde till att sysselsättningsgraden för kvinnor sjönk mer än för män. Trots det fördelades bara 14 procent av de direkta företagsstöden år 2020 till de kvinnodominerade branscherna.
Av den miljard euro Business Finland delade ut 2020 fick de kvinnodominerade branscherna bara elva procent. I de coronaåtgärder som fanns i tilläggsbudgetförslagen som regeringen lade fram under åren 2020 och 2021 beaktades jämställdhetsaspekten inte en enda gång.
Av de lagförslag som lades fram kopplade till pandemin fanns genusperspektivet bara med i 12,5 procent och bland övriga regeringsbeslut omfattade mindre än en procent en jämställdhetsanalys.
Ett direkt resultat av den förda politiken syns i statistiken för psykisk hälsa: Kvinnors arbetsvillkor blev sämre jämfört med mäns, vilket är en orsak till att kvinnor uppger ett sämre upplevt välbefinnande än män. Kvinnliga företagare har upplevt mer ekonomisk instabilitet än manliga företagare och fler kvinnor uppger en försämrad arbetsförmåga jämfört med män. Denna konsekvens är något som troligtvis kommer att synas även på lång sikt, enligt forskargruppens bedömning.
En annan långsiktig konsekvens som riskerar att undergräva jämställdheten på arbetsmarknaden är det ökade antalet deltids- och visstidsarbeten i pandemins kölvatten.
”Att förbise könsfrågan kan ses som ett misslyckande för en regering som har förbundit sig att arbeta för jämställdhet”, säger Anna Elomäki, en av forskarna som varit med och tagit fram rapporten, i ett pressmeddelande om den.
I efterhand är det lätt att se vad som hände mitt i krisen: Fartblindhet. Regeringen ville agera snabbt och visa politiskt handlingskraft, näringslivet stod i kris och det var politiskt motiverat att försöka rädda företag för att i förlängningen rädda liv. Men de snabba insatserna hade ett pris, och nu i efterhand vet vi att det var jämställdheten.
Det finns ingen orsak att tro att besluten fattades som de gjorde av illvilja, men i all hast uppstod misstag. Jämställdhetsperspektivet sitter inte i ryggmärgen – ens i en regering med just jämställdheten som ett uttalat prioriterat område.
Misstagen hade varit helt möjliga att undvika. Forskarna fastslår i rapporten att information om branschers könsfördelning hade funnits tillgänglig som underlag för beslutsfattandet.
Nu fick i stället de kvinnodominerade branscherna en dubbel börda: En pandemi som slog sönder marknaden. En regering som snuvade dem på hjälp som i stället förfördelades till män.
Det kan inte kallas något annat än ett politiskt misslyckande.
Forskargruppen avrundar sin rapport med att ge ett antal åtgärdsförslag för att förbättra postkrishanteringen, jämställdhetspolitiken och beredskapen inför kommande kriser. Dit hör att lägga mer resurser på att prioritera jämställdhetspolitiken och säkerställa att den finns med på nästa regerings agenda. Jämställdhetspolitiken måste även prioriteras i beslutsfattande under kris. Under pandemin frångick regeringen utarbetade riktlinjer för jämställdhetsperspektiv i beslutsfattandet.
Låt oss hoppas att våra politiker tar till sig förslagen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
