DELA
Foto: Unsplash
USA-valet må vara en ödesfråga för klimatet av två orsaker. Den ena orsaken, landets egna utsläpp, kan vi göra lite åt. Men den andra orsaken, brist på ledarskap, det kan vi kompensera utifall att utgången blir ett klimatnederlag.

Ett ödesval för klimatet

Det är mycket som händer på klimatfronten. I takt med de negativa miljönyheterna så skärper världens länder sina ambitioner.
Men framtiden för det globala klimatarbetet hänger till stor del på det amerikanska presidentvalet.

”En till Trumpperiod skulle vara ”game over” för klimatet”.

Det konstaterar den kände klimatforskaren Michael E Mann i The Guardian.

USA är viktigt av två orsaker när det kommer till bekämpningen av klimatkrisen, dels på grund av sin ställning som världsledare, en auktoritet som dock försvagats under de senaste fyra åren, dels på grund av att landet klassas som världens andra största utsläppare av koldioxidutsläpp.

När Donald Trump blev president drog han landet ur det internationella Parisavtalet, den plattform som världens länder använder för att tackla klimatkrisen. En dag efter tisdagens nya presidentval, blir utträdet formaliserat.

Demokraternas kandidat Joe Biden har sagt att det inte kommer ske med honom som president, hans avsikt är att återinträda i avtalet och dessutom arrangera ett stort internationellt klimatmöte inom kort. Hans ambition för USA är att vara koldioxidneutralt 2050.

Om USA väljer Biden kommer landet slå sig in på en liknande klimatbana som en stor del av världens övriga länder. EU har nyligen förbundit sig till att bli klimatneutralt 2050 och Finland strävar till detsamma redan 2035. Den senaste månaden har även länder som Kina, Sydkorea och Japan aviserat ambitiösa klimatmål.

De nordiska länderna beslutade nyligen att den Nordiska utvecklingsfonden (Nordic Development Fund, NDF) ska stärkas med ett tilläggskapital på 350 miljoner euro. Syftet med fonden är att främja bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen i synnerhet i världens minst utvecklade länder och i bräckliga stater.

Ambitionerna, utvecklingen och pengaflödena behöver förstås följas upp för att garantera att vi rör oss mot rätt håll tillräckligt snabbt. Det tåls att säga att vi borde bli ännu ambitiösare. Värdefull tid har slösats när politiska diskussioner inte nått enighet och när länder inte velat prioritera klimatkrisen. Det omtalade ”fönstret” för att bekämpa en galopperande katastrof är snart helt stängt.

2020 ser ut att bli ett nytt rekordår när det kommer till den globala upphettningen. Det är inte omöjligt att vi kommer se en femgradig ökning av temperaturen 2100, det är ett stort hopp från de 1,5 grader som forskare bönfallit oss att hålla oss under.

USA-valet må vara en ödesfråga för klimatet av två orsaker. Den ena orsaken, landets egna utsläpp, kan vi göra lite åt. Men den andra orsaken, brist på ledarskap, det kan vi kompensera utifall att utgången blir ett klimatnederlag.

Här har världens länder de senaste veckorna visat framfötterna i bekämpningen av den globala krisen som kommer att definiera vår framtida existens och planetens välmående.

Finland må vara en liten spelare på den internationella arenan, men vi kan vara ett gott exempel.

”Att demonstrera att ett modernt land kan ta bort fossila bränslen och göra det med bibehållen standard spelar stor roll. Det är viktigt att det finns bra exempel, det kan pressa andra länder att agera och visa vad som är möjligt, säger Marcus Carson, docent i sociologi och senior forskare på Stockholm Environment Institute till Dagens Nyheter.

Idag, den 3 november, avgörs framtiden för USA:s klimatarbete. Vi får hoppas att den går samma väg som resten av världen. Men om det inte blir så måste vi andra vara redo att satsa ännu mer.

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp