Ett nytt hopp för åländsk vindkraft
Alla partier i riksdagen, utom Sannfinländarna, är positiva till att Åland tas med i det finländska inmatningssystemet för vindkraft.
I en enkät till samtliga riksdagspartier i riket har Nya Åland fått svar på en rad frågor som berör relationerna mellan Åland och riket. Med undantag av Sannfinländarna, som kategoriskt och av princip säger nej till allt som har med Åland att göra, finns en öppenhet och en beredskap att diskutera för Åland viktiga frågor, som måste betecknas som glädjande.
Mest positivt just nu är det att alla partier (utom Sannfinländarna) är beredda att ta med Åland i inmatningssystemet för vindkraft. Det förefaller mer och mer klart att motståndet mot detta inte i första hand finns på den politiska nivån, utan hos de makter som råder under ytan, hos tjänstemän och ministerier.
Centerns Markus Lohi säger till Nya Åland att Åland visst kan vara med i stödsystemet, men att det i så fall påverkar utjämningsbeloppet som kommer till Åland från riket. Övriga partier har färre förbehåll.
Kanske kan man säga att frågan på det politiska planet närmar sig en lösning, men att mycket kan och har stupat på det praktiska genomförandet när det gäller att de facto föra över pengar från Finland till Åland på ett område där Åland har egen lagstiftningsbehörighet.
Det tyngst vägande argumentet från åländsk sida, att Finland behöver den åländska vindkraften för att uppfylla EUs krav på hållbar energiproduktion, kan väga lätt när det kommer till att ge reda pengar till Åland, eller rättare sagt till åländskt näringsliv.
Det bästa budet just nu från Petteri Kuuva, regeringstjänsteman på finansministeriet, är en lösning där Åland stiftar en särskild lag om vindkraftsstödet, får den notifierad i EU (vilket som vi vet kan ta över ett år) och riksdagen därefter anslår budgetmedel årligen, över statsbudgeten.
En sådan lösning är naturligtvis mycket osäker för den som vill investera pengar i åländsk vindkraft. Regeringar och majoriteter är bräckliga, prioriteringar ändras, Sannfinländare kan få mer att säga till om, och då är det slut med finländska pengar för åländsk vind-el.
Menar regeringen allvar med att inkludera Åland i inmatningssystemet ska man göra det med största möjliga uppmuntran till dem som vill investera. Bara så får även Finland utdelning på satsningen i form av vindkraft långt utöver de åländska behoven.
De lokala vindkraftssatsningar som redan är projekterade kanske skulle komma igång ändå med en kortsiktigt säkerhet kring finansieringen, men ingen satsar mer än 300 miljoner på att bygga ut vindkraft i östra skärgården om den bara omfattas av det finländska stödsystemet ett budgetår i taget.
Ett sådant beslut vore kortsiktigt, och därmed bara dumt
I måndagens Nya Åland beskriver infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C) vindkraftsdiskussionen som en glidvägg, där landskapsregeringen hela tiden ska prata med någon annan, och där motståndet eller motståndarna förblir diffusa.
Det, mer än något annat, har varit probemet med hela processen. Kanske man nu kan börja ringa in var problemet sitter och få en lösning på det.
Om man får tro riksdagspartierna finns det inget hinder för det.
