Ett nytt ekonomiskt tidevarv?
Den åländska ekonomiska återhämtningen kommer ta tid. Den globala ekonomin likaså. Kanske är det tillräckligt lång tid för att hitta alternativ till konceptet tillväxt?
Åland tappade preliminärt 15 procent i BNP förra året enligt Åsub. Det är historiskt mycket. Nu flaggar man för att den ekonomiska återhämtningen kommer ta tid. Enligt huvudscenariot kommer tillväxten vara fem procent i år och fyra procent under 2022.
Åland är långt ifrån ensamma om att gå ut med röda siffror. Världsbanken varnade nyligen för att coronakrisen kommer ha långvariga konsekvenser med en sannolik långsammare global tillväxt som följd. Ordet de använder är ”tillväxt-besvikelser”.
Men det finns anledning att också vara besviken på konceptet tillväxt.
Den ekonomiska tillväxten har fört med sig utveckling och välstånd (även om det varit oproportionerligt fördelat) och har bäddat för det moderna samhället vi känner i dag. Men likt allt annat på en begränsad planet, kan den inte växa för evigt. Det börjar bli allt mer uppenbart i takt med att vi utarmar planeten – och oss själva – i jakten på tillväxt.
”Det ofrånkomliga misslyckandet av ett samhälle byggt på tillväxt (…) är ett överväldigande faktum (men) det nämns nästan aldrig. Det är 2000-talets stora tabu.”
Så skrev krönikören George Monbiot i The Guardian 2014. Men mycket har hänt sedan 2014. Inte minst har tillväxtskepticismen tagit rot.
De två skolor som ofta presenteras som alternativ till traditionell ekonomisk tillväxt är ”nedväxt” (degrowth) och grön tillväxt. Bägge tar avstamp i miljöhänsyn och där nedväxtrörelsen propagerar för att sätta i backen på tillväxtmaskinen anser de gröna tillväxtivrarna att man kan fortsätta på inslagen bana, men miljövänligt. Medan den första modellen har kritiserats för att vara socialt samhällsförödande har den andra kritiserats för att vara en form av ytlig ”green-washing”.
Men det finns intressanta stigar att finna mellan dessa två avtagsvägar. En av dessa är den så kallade ”munk-teorin”, utvecklad av ekonomen Kate Raworth.
”Munken, en sån med ett hål i mitten, är ett ekonomiskt koncept för vårt århundrade. Hålet i mitten är ett ställe där folk faller igenom, socialt och ekonomiskt. Den yttre gränsen är vår planets gränser som vi inte kan överskrida. Vi måste hålla oss däremellan. En del tycker att det är en radikal idé, andra säger att det är sunt förnuft”.
Det säger Raworth i en intervju i DN.
Hon har fått allt mer uppmärksamhet för sin modell som tar både sociala och miljömässiga aspekter i hänsyn. Men trots att hennes teori är mer lättsmält för traditionella ekonomer än de-growth, så är hon på det klara med att vi måste vänja oss av med tillväxtberoendet. Hon belyser dels det absurda med att rika länder (och människor) fortsättningsvis strävar efter mer, dels vad vi gett upp i jakten på den eviga tillväxten.
”Vi borde kanske kräva mer fritid i stället för lön. Varför ska vi ha lönehöjningar i stället för fritidshöjningar? Vi behöver ett djupt skifte i ekonomin, och sluta förvänta oss mer och mer.”
Den tongivande indiska författaren Arundhati Roy är inne på samma spår och konstaterar att pengar måste sluta vara vår enda belöning. Hon efterlyser i en artikel i The Guardian en ”ny definition av civilisation, av meningen med lycka och tillfredsställelse”.
Under pandemin och tiden som följer den har vi redan varit – och kommer fortsätta vara – tvungna att omvärdera saker och ting. Vi har omvärderat vår syn på resor, hälsa, relationer och arbete. Vi har varit tvungna att lägga om rutiner och livsstil. Det finns de som börjat med nya hobbyn. Det finns de som varit tvungna att dra i bromsen och fokusera på sin psykiska hälsa.
Varför skulle vi inte också omvärdera den ekonomiska struktur som till viss del legat till grund för pandemins uppkomst?
”Medan världen kämpar för att ta sig igenom covid-krisen, så har reformeringen av kapitalismen blivit en viktig uppgift. Organisationer och institutioner måste sätta planeten och dess människor först, istället för att blint jaga högre vinstmarginaler. Nya tillvägagångssätt behövs.”
Det skriver en grupp ekonomer i en bloggpost på Världsekonomiska forumets hemsida. Mitt i allt är det inte längre så tabu alls att ifrågasätta den eviga tillväxten.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
