DELA
Foto: Stefan Öhberg

Ett nytt Ålandsexempel

EU-kommissionen prisar Åland för hållbarhetsagendan. Det är fantastiskt roligt och ett bevis på att landskapet är på rätt väg.
Nu gäller det bara att göra klart för alla ålänningar vad hållbarhetsarbetet handlar om i praktiken.

Om bara ett par månader, i juni när Finland tar över som ordförandeland i EU, har Åland en möjlighet att synas lite extra. Sedan tidigare är det bestämt att Åland ska lyfta fram två saker: Ålandsexemplet och hållbarhetsagendan.

Ålandsexemplet är välkänt hos ålänningarna och de allra flesta kan åtminstone elementärt ringa in vad det handlar om.

Ber vi samma vanliga ålänningar redogöra för hållbarhetsagendans innehåll är det inte lika säkert att alla klarar utmaningen.

Den som googlar ”Ålands hållbarhetsagenda” kan läsa på om sju strategiska utvecklingsmål per 2030 … Fyra så kallade hållbarhetsprinciper … Indikatorer för uppföljning … Stödstruktur för agendans förverkligande …

Abstraktionsnivån är rätt hög, vilket gör det svårt att få ett grepp om vad det betyder konkret. Det här är speciellt problematiskt när det handlar om att göra konkreta beslut i vardagen och välja nya sätt att jobba på.

Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland togs fram under 2016, även om processen startade flera år tidigare. Agendan är en slags att göra-lista för att det åländska samhället år 2030 ska ha tagit konkreta steg mot att bli mer hållbart.

Det är förstås en pedagogisk utmaning att formulera att göra-listan. Det är antagligen så att den höga abstraktionsnivån behövs.

Men om vi vill att alla faktiskt ska ta sig an åtminstone någon del av hållbarhetsarbetet behöver den konkretiseras ytterligare. Den behöver brytas ner på en mer vardaglig nivå så att vi kan göra bättre val när vi går i butiken, eller inse att vi faktiskt inte alls behöver gå till butiken, utan kan handla second hand, byta eller låna det vi saknar.

Det ska här tilläggas att hållbarhetsarbetet inte begränsas till att handla om vår konsumtion, utan det handlar också om tillit, jämställdhet, biologisk mångfald och rent vatten – med mera.

2017 kom den första statusrapporten, där man checkade av vad som gjorts av den långa att göra-listan och vilka punkter som finns kvar. Tanken är att man varje år checkar av läget. Årets rapport väntas i maj. Stalltipset är att Åland ännu har lång väg kvar.

Det intressanta med hållbarhetsagendan är ändå inte hur många saker vi som samhälle och enskilda individer har klarat av just nu.

Det intressanta är att vi har en att göra-lista. Att det finns en plan för hur företag, myndigheter, kommuner, landskap, föreningar, organisationer och enskilda individer kan och bör välja ett mer hållbart sätt att verka. Det är nämligen ganska unikt. Det är det som Åland nu prisas för. Det är det vi ska vara stolta över.

Det som också är glädjande är att bärkraft.ax redan insett det problematiska med den svårgripbara hållbarhetsagendan och vilka utmaningar vanliga Karin Karlsson och Mats Mattsson eventuellt har med att ta till sig hållbarhetsarbetet.

Det finns nämligen också en lättläst version av hållbarhetsagendan, visar det sig efter en del research. Den har visat sig vara populär, inte bara bland skolbarn, utan också bland vuxna.

Tidigare i år berättade Nya Åland att bärkraft.ax anställer en till hållbarhetslots, en miljörådgivare, som ska hjälpa privatpersoner med att leva hållbart. Det är alldeles utmärkt. Den hållbarhetslots som redan jobbat en tid har riktat in sig på företag och organisationer. Men förändringarna måste också ske på individnivå och då behöver det finnas någon att bolla med.

En annan nyhet är att bärkraft.ax i år ska starta en kommunikationskampanj om hållbarhetsarbetet. Det är på sin plats för att göra hållbarhetsagendan minst lika känd som Ålandsexemplet. I första hand här hemma på Åland, men också för att i framtiden nå en bredare publik i vår omvärld.