DELA

Ett beslut som förebådar framtida förändringar

Vad är en utbildning bra för? Är den nödvändig?
Kan man klara sig med andra meriter, till exempel som kommundirektör?
Dessa frågor har aktualiserats av den nu avgjorda striden i Saltvik om vilka formella meriter en kommundirektör bör besitta. Tidigare har kravet varit entydigt: en högskoleexamen ska man ha i bagaget.

När Runar Karlsson som kommunstyrelseordförande började driva frågan så var det för att lösa ett praktiskt problem. Kommunen saknade en kommundirektör och man saknade arbetsro efter en turbulent tid. Den tillförordnade kommundirektören Jessica Laaksonen gjorde ett bra jobb.
Karlsson räknade 1 1, och fick det till 2.

Förståeligt, och till och med sympatiskt att se kompetensen snarare än de formella kvalitifikationerna, men också, självklart, bäddat för konflikt.
Om man vill ändra de formella kompetenskraven för en tjänst ska man inte göra mitt i en rekryteringsprocess, för att det finns en kandidat som inte uppfyller kraven. Det blir alltid fel. De som är emot förändringen ställs emot personen, och de som är för ställs mot utbildningskravet. Alla ställningstaganden blir personliga, där de inte borde vara det.

Alla som har en högskoleutbildning är inte bra på sina jobb. Långt därifrån.
Det finns många som saknar en högre utbildning som är väldigt duktiga ledare, och som skaffat sig bred erfarenhet i arbetslivet.
Men, det finns en orsak till att man har formella utbildningskrav. Det är inte bara kattskit. Som till exempel kommundirektör har man att ta ställning till ett mycket brett område som spänner både över ekonomi och juridik, bokföring, social förvaltning, för att inte utesluta vanligt inte alls enkelt ledarskap.
Det man får av en högskoleutbildning är inte specialkompetens på alla områden, utan kunskaper och verktyg att lösa problem och se processer. Det finns inget övermått av utbildat folk i våra kommuner, med förmåga att se längre än hur man löser de dagliga praktiska problemen.

Kanske var helt enkelt Runar Karlsson före sin tid. I en framtida kommunstruktur, där flera funktioner omhändertas av gemensamma serviceproducenter som Kommunernas socialtjänst, och där det kanske finns gemensam spetskompetens för svårare juridiska och ekonomiska frågor, kan det vara fullt tillräckligt och billigare för kommunerna att ha kommunernas ledande tjänstemän på en lägre kravnivå.

Det kanske är en vettig utveckling att koncentrera arbetet på respektive kommunkansli till de lokala kärnfrågorna, och lyfta bort sådant som måste hanteras av experter till en annan nivå.
Med kännedom om Runar Karlssons inställning till kommunsammanslagning var det knappast det som var avsikten, men lyfter man blicken så ser man mönstret. Särskilt om man tittar på Nya Ålands sammanställning i tisdagens tidning av de åländska kommundirektörernas samlade utbildningsnivåer och löner.
Många direktörer, som delvis gör ett högt kvalificerat arbete, har också en hel del rutinjobb som inte tar en högskoleutbildning i anspråk.

Det är knappt så man vågar andas om det.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax