En samtyckeslag kan inte vänta
2019 måste bli året då Finland får en samtyckeslag. För som författarinnan Katarina Wennstam säger: ”En kvinna som vill ligger inte still”.
Det finns myter om vem som kan vara ett våldtäktsoffer och hur en våldtäkt ska gå till för att den ska ”räknas”. Den kanske mest seglivade handlar om vem som är en våldtäktsman. När tusentals kvinnor utsätts årligen bör vi inse att gärningsmännen befinner sig mitt i bland oss, och inte är några mörklädda män i park.
Många av myterna lever beklagligt nog fortfarande i vårt rättssystem. Det visar Amnesty Finlands färska rapport om våldtäktsbrott, hur offren bemöts och hur deras rättigheter förverkligas i Finland. Människorättsorganisationen har granskat 300 myndighetsbeslut, talat med experter och intervjuat våldtäktsoffer. Rättsprocesserna upplevs som långa och bemötandet offren får beskrivs som ett lotteri. En del bemöts sakligt och bra, andra skuldbeläggs.
”Där under rättegången tänkte jag för mig själv och sa också till min jurist att om jag hade vetat det här så hade jag aldrig anmält”, sa en av kvinnorna som Amnesty intervjuade.
Slumpen borde aldrig få avgöra vilket bemötande en våldtagen kvinna får av sjukvården, polis eller rättsväsendet. Inte heller på hur domen utfaller. Men så är det inte i dagens Finland och en dag som denna bör det tjäna som en påminnelse om hur långt vi har kvar innan vi med rätta kan kalla vårt samhälle jämställt.
I Finland utsätts årligen 50 000 kvinnor för sexuellt våld, men av dem vänder sig endast ett fåtal till polisen. 2017 anmäldes 1 245 våldtäkter, åtal väcktes i 358 fall och en fällande dom gavs i 209 av dem. Det betyder att tusentals gärningsmän går fria, helt utan påföljder. En samtyckeslag vore ett viktigt steg i rätt riktning för att kunna ge offren upprättelse. I Sverige trädde samtyckeslagen i kraft i somras, och effekten har nått rättssalarna.
Finland har de facto förbundit sig till Europarådets Istanbulkonvention från 2015 som stipulerar att det är fråga om våldtäkt om samtycke saknas. Ändå är det tack vare ett medborgarinitiativ från ifjol som frågan kommer att tas upp i riksdagen i vår. Genom initiativet vill man ändra sexualbrottslagen så att krav ställs på samtycke vid sex. I dag krävs våld eller hot om våld.
Att båda parter vill kan tyckas vara sunt förnuft. Men då många våldtäktsoffer fortfarande får frågor om varför de inte gjorde motstånd inser man lagens betydelse. Särskilt då det är belagt att många våldtäktsoffer blir stela av rädsla, ett tillstånd som kallas för ”frozen fright”.
Om det är någon som undrar huruvida en samtyckelag innebär att man ”måste skriva kontrakt med frugan” så har författarinnan Katarina Wennstam ett gott råd: ”En kvinna som vill ligger inte still”.
