DELA
Foto: Stefan Öhberg
Kan vindkraft och den gamla gruvan kombineras för att lagra förnyelsebar energi? Enligt Allwinds vd Henrik Lindqvist är det möjligt. Nu tar projektet nästa steg.

En potentiell guldgruva för hållbar energi

För snart 60 år sedan lades det kortvariga gruvprojektet i Nyhamnsarkipelagen ner som ett misslyckande.
Nu kan gruvan bli ett flaggskepp för hållbarhetsarbetet på Åland.

När Henrik Lindqvist, vd för det åländska vindenergibolaget Allwinds, i slutet av 2017 för undertecknad presenterade idén med att göra om den gamla järnmalmsgruvan ute i Nyhamnsarkipelagen till en smart energilagringsanläggning lät det nästan lite verklighetsfrånvänt.

Ett sådant projekt som låter väldigt intressant på papper men som aldrig kommer att bli av. Nu har Pumped Hydro, ett svenskt bolag, tecknat avtal med Allwinds för att börja utreda huruvida energilagringsprojektet faktiskt kan bli av.

En av de stora utmaningarna med att ställa om till ett grönare samhälle är att ta tillvara den förnyelsebara energin som produceras. Vårt samhälle kan inte ha lysande lampor och varma element bara när det blåser eller när solen lyser. För att uppnå de ambitiösa målen med att bli ett samhälle vars energiryggrad är förnyelsebar måste energin kunna lagras.

Det mest konventionella sättet är förstås batterier. Trots att teknologin hela tiden utvecklas på batterisidan kräves fortfarande råvaror som är dyra och farliga, både för människor och miljö, att bryta. Att därför utnyttja en redan existerande ”resurs” i den gamla gruvan och bara tillsätta vatten (vilket det finns gott om ute i arkipelagen runt gruvan) skulle kunna kallas Ålands största återbruksprojekt.

Det är förstås ett förenklat resonemang.

Det finns många trösklar kvar att ta sig över innan en eventuell energilagring kan tas i bruk. Gruvan måste tömmas, vattnet som sedan 60-talet har varit i gruvan måste renas, och den 1,6 kilometer långa gruvan måste städas ur för att vattenomsättningen inte smutsar ner vårt hav ytterligare. Vad som finns kvar nere i gruvan efter den korta men intensiva period som gruvbolaget Vuoksenniska letade järnmalm är inte riktigt känt i dag.

Allt detta, och utvecklingen av tekniken kostar förstås pengar. Pengar som projektet än så länge inte har säkrat.

Enligt Pumped Hydro skulle kapaciteten i Nyhamnsgruvan räcka till 8 megawattimmar, vilket skulle motsvara elförbrukningen för cirka 300 större hus under en dag. Med andra ord täcker projektet inte på långa vägar behovet för hela Åland, men är ändå en bit på vägen.

Det är inte heller bara att pumpa vatten upp och ner. Det gäller att göra det när behovet kräver, och för det krävs det teknologi som klarar av att känna av när energin ska lagras och när den ska användas.

Projektet har fortfarande en aura av ”galen vetenskapsman”, men om Allwinds och Pumped Hydro skulle lyckas konvertera den gamla otjänliga gruvan till en modern anläggning för energilagring kan det bli ett flaggskepp för hela den åländska hållbarhetsarbetet. Och det kommer sannolikt att dra blickar till sig.

Gruvan på 50- och 60-talet blev aldrig ett lyckat projekt. Andelen järnmalm var för låg och dagbrott med järn i andra delar av världen gjorde projektet olönsamt innan det på allvar hann börja.

Men kanske, drygt 60 år senare, får de ålänningar som sprängde tunneln drygt 1,6 kilometer söderut med start på Lilla Båtskär lön för mödan i form av en unik hållbar energilagringsplats.