DELA
Foto: Stefan Öhberg<07_Bildrubrik>HOTAR OCH SLÅR Flera av de skejtande barnen vågar inte längre åka i parken vid Österleden i Mariehamn. Vissa unga trakasserar andra och hotar att slå med både knytnäve och kätting.

En ny skejtpark fyller ett tomrum

Den planerade allaktivitetsparken i Miramarparken kostar cirka 300 000 euro men förutom Mariehamns stad verkar intresset att skapa en mötesplats för unga vara svalt.

Det finns många fördelar med att bygga en ny skejtpark.
I måndags ordnade Sk8 Åland ett stormöte om den planerade allaktivitetsparken för skateboard, kickboard och cykel med mera i nordöstra hörnet av Miramarparken. I värsta fall finns bara 120 000 euro av de 300 000 som behövs i slutet av sommaren när byggstarten planeras.

En välfungerande skejtpark som utövarna kan vara stolta över breddar utbudet av de redan högkvalitativa anläggningarna som finns på Åland och fyller också ett tomrum för personer som kanske inte har hittat rätt i mer organiserad föreningsverksamhet.

Personer som söker sig till skejtparken har den gemensamma nämnaren att de gillar att åka. Men parken är inte bara en arena för idrottsutövande, det är en plats som möjliggör för möten mellan personer i olika åldrar, från olika skolor eller bostadsorter. Den är en mötesplats för personer som delar ett intresse och är ett effektivt sätt att vidga de sociala nätverken.

En park skapar möjligheter för personer att skaffa sig goda förebilder inom sitt eget intresseområde och fyller samma funktion som andra mer strukturerade fritidsaktiviteter som till exempel idrottsutövning, scouterna eller frivilliga brandkåren. Fritidsaktiviteter är viktiga när det gäller att forma ungas värderingar och vanor för resten av livet.

Den gamla skejtparken skickar en signal att etablissemanget inte bryr sig om vad som sker där. Platsen är belägen bredvid en av Ålands mest trafikerade vägar mellan en parkeringsplats och en grusplan.

Det är i någon mån Mariehamns bakgård. Om parken flyttas till Miramarparken inkluderas den i stadsbilden, utövarna inkluderas då också i stadsbilden.

Åland är bra på att skapa förutsättningar för ålänningarna att förverkliga sig själva på fritiden. Ofta är det organiserat och drivs av vuxna vilket med stor sannolikhet ökar chanserna för att få till stånd en finansiering.

Skejtkulturen skiljer sig från många andra verksamheter eftersom en av grundbultarna i verksamheten är friheten från organisering. Det är inte att infinna sig på träning mellan 18 och 19 och prestera just den tiden.

Friheten i sig är en av hörnstenarna. Det kanske också gör det svårare att bedöma betydelsen av de aktiviteter som sker i parken.

Skejtkulturen får ofta stämpeln som stökig och lite bråkig och tyvärr etableras fördomarna när personer har misskött sig i parken. Utövarna själva har tagit avstånd från att sådant beteende skulle vara en del i kulturen. Att mobbing och hot förekommer i parken ska givetvis inte tillåtas och vuxnas närvaro ökar chanserna för att hindra sånt.

Mariehamn är beredd att investera i parken. De andra kommunerna vill inte vara med. För en ny skejtpark har landskapet beviljat ett stöd på 30 000 euro men det är bara en tredjedel av de 90 000 euro man har ansökt om.

Här finns en chans för potentiella investerare att satsa. Här finns en chans att utveckla en verksamhet som stärker ungdomars självkänsla och frihet att bestämma själva. 300 000 euro är mycket men det blir välinvesterade pengar om de kan användas för att ge unga en plats i vårt offentliga rum.