En kompromiss som håller vad som lovats?
Så blev det då en kompromiss för skärgårdstrafiken, en kompromiss som alla förhoppningsvis kan enas kring.
Och som sparar in den summa som var tänkt, för det är ju pengar det handlar om.
Det blir lunch- och middagspauser på Töftölinjen – det var det Anders Englund skulle resa till Bryssel för att stoppa – men bara på veckändor och helger.
Det blir tidtabell för Embarsund och Simskäla, men bara nattetid.
Och så skall färjorna köras ekonomiskt så att bränsleåtgången minskar liksom behovet av service.
Det finns säkert fler delar i paketet, men det här är huvuddelarna. Och när man ser dem så här till pappers så kan man inte låta bli att undra varför detta inte har gjorts tidigare. Om det faktiskt sparar in 150.000 euro i året.
Hur många har nattetid åkt över Embarsund eller till eller från Simskäla. Så många att det inte har varit lönt med tidtabell? Eller har man tänkt att det i vilket fall som helst måste finnas någon ombord och då spelar det ingen roll om man kör eller ligger stilla.
Vad har i så fall ändrat nu?
Samma kan man tycka om lunch- och middagspauserna på veckändor och helger, när folk inte skall till arbetsplatser och skolor. Men det är inte alltid man drabbas av goda idéer.
I ärlighetens namn har jag svårt att förstå varför det inte skulle gå med pauser också de övriga dagarna. De som är beroende av färjor klarar säkert av att studera en turlista med två pauser per dygn. Och ta sig ut i tid. Om man vill.
Börjar det här låta gnälligt?
Det är inte meningen. Beslutet är bra, Veronica Thörnroos (C) har fått ihop såväl goda som obstinata krafter bakom en kompromiss. Det är bara den där lilla gnagande känslan av att det kunde ha varit så redan i många år. Man kunde ha sparat in pengar och de som tycker trafiken är för dyr hade haft mindre att anmärka på.
Gå vidare. Titta på alla rutter, hitta fler liknande lösningar, där ingreppen i trafiken är måttliga sett med resenärernas ögon. Allt kanske inte behöver göras med en gång. I den mån det finns möjlighet att sköta trafik med färre anställda så kan man sätta in åtgärderna i den takt folk går i pension.
Att spara in på personal leder i förlängningen till färre arbetsplatser i skärgården, vilket knappast hälsas med glädje där. Men det måste vägas mot de ständiga påpekandena att trafiken är dyr. För dyr, enligt en del.
Och även om någon tjänst dras in då och då så rör det sig inte om några stora skaror som blir utan framtida jobb ombord.
