DELA
Foto: Gabrielle Rocha Rios /Unsplash
”Skötsamma kvinnor gör sällan historia”, lyder ett bevingat citat av historikern och författaren Laurel Thatcher Ulrich. Förhoppningsvis föreställer nästa trendande kedjeporträtt kvinnor när de känner sig som farligast, argast, jobbigast eller minst skötsamma.

En hyllning till den ”farliga kvinnan”

”Challenge accepted”. En viral trend ägnat åt att hylla kvinnor där man uppmanas lägga upp ett svartvitt porträtt av sig själv.
Fenomenet är tidstypiskt och utmärkande för den sociala medieålderns fjärde feministvåg, men löper risk för att bli ihåligt och kontraproduktivt.

Över 4 miljoner inlägg med hashtaggen ”challenge accepted” har lagts upp på Instagram där kvinnor delar monokroma selfies av sig själva och taggar andra kvinnor som de tycker borde hyllas. Hashtaggen och bilderna syftar till att visa på kvinnlig frigörelse och kraft. Men gör det verkligen det?

Det är oklart hur den nya trenden startat, men den har exploderat på sociala medier de senaste dagarna. Detta bara några veckor efter att en annan omdebatterad bildkedja på sociala medier, den svarta rutan för Black Lives Matter, avslutats. Men där den svarta BLM-rutan hade ett klart syfte, även om den också kritiserats för att vara en ihålig gest, så är den nya kvinnohyllande hashtaggen synnerligen vag och ursprunget luddigt.

”Här är en snygg bild av mig själv eftersom jag stöder kvinnor”. Det twittrade författaren Caroline Moss syrligt i respons.

Enligt Twitter-trådar kan hashtaggen ha sitt ursprung i Turkiet där det lär ha använts för att belysa våld mot kvinnor. Men en liknande svartvit fotoutmaning användes också för att ge cancer uppmärksamhet 2016.

Vissa hävdar att det feministiska budskapet inbäddat i ”challenge accepted” fått ett uppsving efter den demokratiska kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortezs brandtal förra veckan. Hon gav, i vad som nu blivit en viral video, svar på tal till den republikanska kongresskollegan republikanen Ted Yoho som använt nedvärderande ord om henne.

Det problematiska är inte att källan till hashtaggen är svårspårad, inte är det heller något fel i att lägga upp snygga bilder av sig själv. Det problematiska är att det finns en risk i sammanhanget för ytlig representation av vad som menas med kvinnlig frigörelse och kraft.

Kvinnor har i alla tider varit begränsade och styrda av skönhetsideal, en trend som förstärkts med hjälp av sociala medier. Instagram, Facebook och Snapchat är positiva i den bemärkelsen att de kan förstärka en känsla av gemenskap (så även bevisat med den nya hashtaggen där man taggar sina kvinnliga vänner) men de kan också leda till en besatthet av utseende.

Selfies kan ge allvarliga psykologiska effekter för kvinnor, konstaterar en pionjärstudie från 2018 där deltagande kvinnor rapporterat mer ångest efter att ha lagt upp porträttbilder på nätet. De kände sig också mindre självsäkra och mindre attraktiva än kontrollgruppen.

Förutom den rent skadliga psykologiska effekten som väna, leende selfieansikten kan ha så är de också förminskande av den mångdimensionella upplevelsen som det innebär att vara människa. En upplevelse som många kvinnor fått undertrycka till förmån för att inte betraktas som exempelvis arga eller jobbiga.

”Feminism har en speciell uppgift att kämpa mot ”trevlighetens tyranni”, vilket är och alltid har varit, en av de mest potenta krafterna som håller kvinnor tillbaka”, skriver författaren Helen Lewis i the Guardian.

Det finns olika definitioner av feminismens historia, men förenklat kan man säga att den första vågens feminism handlade om kvinnors rätt till att rösta, den andra vågen om systematisk sexism och kvinnlig frigörelse och den tredje, som introducerade intersektionalitet, fokuserade bland annat på att öka antalet kvinnor på politiska maktpositioner.

#Metoo brukar kallas den fjärde vågens feminism och har till stora delar tagit sig uttryck på sociala medier.

Det har funnits mycket motstånd och debatt mellan de generationella vågorna av feminister. Till den grad att det gemensamma havet de rullat in från glömts bort. Om det finns något positivt i hashtaggen ”challenge accepted” så är det att kvinnor uppmanas hylla, inte kritisera och riva ner, varandra.

Men det som saknas i kavalkaden av svartvita glamorösa, välsminkade porträtt är kvinnor när de upplevs som mest obekväma av samhället.

”Skötsamma kvinnor gör sällan historia”, lyder ett bevingat citat av historikern och författaren Laurel Thatcher Ulrich.

Förra veckan stod den republikanske kongressledamoten Yoho på trappstegen till parlamentsbyggnaden och kallade Ocasio-Cortez ett flertal nedvärderande tillmälen men också ”farlig”. Ett ord som i århundraden använts för att beskriva kvinnor som tagit plats eller varit självständiga. Kvinnor som gjort historia.

Förhoppningsvis föreställer nästa trendande kedjeporträtt kvinnor när de känner sig som farligast, argast, jobbigast, modigast eller minst skötsamma. Inte bara snyggast.