En het sommar går över i en politiskt het höst
Det börjat hetta till så smått i rikspolitiken. Nya finansministern Antti Rinne (SDP) har lyckats reta upp regeringskollegerna med sitt, som det anses, soloutspel inför budgetberedningen.
Men den som hoppas på regeringskris och nyval gör det förgäves. Den utvägen stupar på rent praktiska skäl.
Pinfärska finansministern Antti Rinne (SDP) avslöjade i förrgår de stora linjerna i det budgetförslag som ministeriet bereder. Några stora nyheter skulle där inte finnas, man hade ju redan kommit överens om linjen under förra statsministern Jyrki Katainens (Saml) tid och så på nytt när Alexander Stubb (Saml) efterträdde honom.
Men fullt så enkelt blev det inte. Utöver det man kommit överens om finns nu ett pensionsinkomstavdrag samt en höjning av garantipensionerna med 10 euro per månad. Det är inga stora summor, men nytt. Det här möjliggörs genom att ministeriet har omplacerat omkring 200 miljoner euro, som skall satsas också på utbyggda trafikförbindelser.
Ingen lär i princip ha något att emot att de med de lägsta pensionerna får en gnutta till eller att det satsas på vägbyggen för att ordna arbetsplatser. Felet är att det gjordes utan att Rinne diskuterade med sina regeringskolleger. Så gör man bara inte.
Svenska folkpartiets ordförande, försvarsminister Carl Haglund har rutit till ordentligt och hotat med att de egentliga budgetförhandlingarna i slutet av månaden blir svåra. Likaså kritiseras Rinne av samlingspartiets ledning.
Ensam beslutar Rinne inte om vare sig pensionsavdrag eller vägbyggen, till det krävs en majoritet. Finns inte den majoriteten så blir det ingenting. Men det höjer i så fall inte Rinnes status. Så då kommer frågan om han som partiledare anser att socialdemokraterna skall stanna kvar i regeringen trots knäppen på näsan eller följa Vänsterförbundet i opposition. För det som gör läget så känsligt just nu är att det är riksdagsval i april och socialdemokraterna har rekordlåga opinionssiffror.
Ingenting, inga yttre krafter, kan hindra socialdemokraterna att lämna regeringen. Men ingenting kan heller tvinga Stubb att be presidenten upplösa riksdagen och utlysa nyval. Det skulle inte få honom att framstå som någon stark statsminister precis. Men det som framförallt talar mot nyval är att det i bästa fall skulle kunna hållas på senhösten, bara några månader före ordinarie valdag. Vad skulle nyttan vara?
Men det finns andra orosmoln, konstigt vore väl annars. Ryssland tog i går beslut om stopp för livsmedelsimporten från EU, USA, Australien, Kanada och Norge som motdrag mot de sanktioner man på västhåll har vidtagit mot Ryssland. Det gäller kött, fisk, grönsaker, frukt, mjölk och mejeriprodukter.
Att Ukrainakrisen kommer att drabba den finländska ekonomin har det länge talats om. Nu finns det något konkret. Finland exporterar livsmedel för omkring 400 miljoner euro per år till Ryssland. Under första hälften av innevarande år märktes en ökning. Den lär stanna av nu.
400 miljoner verkar kanske inte så mycket mot bakgrund av att hela budgeten går lös på närmare 54 miljarder euro. Men vem skall stå för pengarna? Bönderna, som får minskad efterfrågan på sina varor och måste dra ner på priserna?
Om finansminister Rinne har norpat ett par hundra miljoner från andra ministerier för att satsa på tillväxt så borde han nu norpa ytterligare 400 miljoner för att fördela verkningarna av de ryska sanktionerna någorlunda jämnt över landet.
Plus att finansministeriet, enligt vad Rinne själv har sagt, inte i sina prognoser har räknat med att Ukrainakrisen skall påverka den finländska ekonomin i nämnvärd grad, Håller basen överhuvudtaget?
Om vi nu har haft en rent konkret het sommar så kan det arta sig till en politiskt het höst. Vi skall inte glömma att piruetterna på rikssidan påverkar också ålänningarnas ekonomi.
